Det extrainkallade mötet med Europeiska rådet ska behandla de två tyngsta ekonomiska frågor som unionen står inför: långtidsbudgeten för åren 2021–2027 och återhämtningsfonden till följd av coronapandemin. I båda fallen står Sverige med den lilla minoritet som vill begränsa ökade utgifter, de så kallade ”frugala fyra” som även består av Nederländerna, Danmark och Österrike.
I fråga om budgeten har den svenska utgångspunkten varit att vår avgift inte ska höjas. För att uppnå det målet vill EU-minister Hans Dahlgren (S) minska utgifterna i budgeten, i synnerhet jordbruks- och regionstöden. Han har även öppnat för att låta EU ta ut egna avgifter på plastförpackningar och handeln med utsläppsrätter. Men det lär bara öka våra kostnader i längden.
Att minska jordbruks- och regionstöden kommer vara i princip omöjligt, åtminstone på kort sikt. Det beror på att många medlemsländer betraktar dem som nödvändiga för att säkra en levande landsbygd. Samtidigt vore egna avgifter på EU-nivå ett farligt prejudikat eftersom det öppnar för fler avgifter på annan verksamhet. Det har redan förekommit föreslag på vad som i praktiken är en skatt på finansiella transaktioner. Då de andra medlemsstaterna vill att Sverige ska betala mer är det inte heller omöjligt att nya avgifter skulle kunna läggas på viktig svensk industri, såsom skogsbruk.
Samma dynamik återfinns gällande återhämtningsfonden. För att skjutsa igång den europeiska ekonomin efter coronapandemin ska EU låna 750 miljarder euro att betala ut till behövande medlemsländer, en tredjedel i form av lån och två tredjedelar som bidrag. De frugala fyra vill att allt ska vara lån. För att minska de enskilda staternas utgifter vill kommissionen införa egna avgifter också till fonden.
Alla medlemsstater, inklusive de största, Frankrike och Tyskland, motsätter sig de fyras hållning. Vi kommer därför troligen inte undkomma att betala mer pengar till EU. Sverige borde i stället sätta andra mål. Det främsta bör vara att stoppa EU:s egna avgifter. Sådana skulle kraftigt öka överstatligheten i unionen och kommer sannolikt ändå leda till att svenskar får betala mer i längden – bara utan omvägen via Sveriges riksdag.
Dessutom måste vi hålla en enad front inom de frugala fyra. Annars riskerar Sverige att bli lämnade ensamma kvar, vilket lär göra oss mycket impopulärt. De tre andra prioriterar att återhämtningsfonden kommer med motkrav, särskilt på ekonomiska strukturreformer. Sverige bör stödja det kravet både som utbyte och för att det skulle vara nyttigt för Europas ekonomi.
Sverige bör främja ett EU som fokuserar på handel och ekonomisk utveckling, men undviker byråkrati och påträngande regleringar. Om priset för det är höjda avgifter är det åtminstone lätt att räkna på.
EU-samarbete till rimligt pris
När EU:s stats- och regeringschefer möts under helgen måste Sveriges regering ha tydliga prioriteringar för att nå framgång i förhandlingarna. Det viktigaste målet bör vara att förhindra mer maktöverföring från Sverige till EU genom skatter på unionsnivå.
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.