EU-kommissionen har lanserat ett förslag på återhämtningsfond för medlemsländerna i coronakrisen. En tredjedel av stödet ska vara lån, och två tredjedelar ska betalas ut som bidrag. Den svenska regeringen är skeptisk, och vill se lån i stället för bidrag. Sverige bör inte vara med och bära ansvaret för hela eurozonen.
EU ska enligt förslaget låna 750 miljarder euro, vilket motsvarar åtta biljoner kronor. Pengar som sedan betalas ut till EU:s mest utsatta ekonomier (Politico EU, 27/5). Ännu är inget hugget i sten.
Kommissionens förslag ska först debatteras av alla medlemsstaternas ministrar och av parlamentet. Beslut fattas som tidigast nästa månad. Regeringens hållning, att en fond inte ska användas för bidrag, utan för lån, är rimlig. Men endast regeringarna i Nederländerna, Danmark och Österrike delar den uppfattningen.
Att svenska skattebetalare ska betala mer till EU, genom nya skatter eller en höjd EU-avgift, för att finansiera en sådan fond är stötande. Coronaviruset är inte det enda skälet till att vissa länder har det svårt. Italien och Spanien hade ekonomiska problem före coronakrisen, med höga statsskulder och budgetunderskott. Nu spås ekonomin i de länderna krympa med 10–20 procent, att jämföra med 6 procent i Sverige.
När Sverige hamnade i en ekonomisk kris på 1990-talet reformerade vi vår ekonomi. Det var ett tufft stålbad med nedskärningar, skattehöjningar och strukturreformer, men ett nödvändigt sådant. Trots flera ekonomiska kriser har andra EU-länder inte varit redo att göra samma sak.
Problemet är dock att många europeiska länder har samma valuta – euron. De samarbetar rörande valutan, men har inte en gemensam finanspolitik. Om euron kraschar skadar det Tysklands intressen, varför den tyske förbundskanslern Angela Merkel har förespråkat en bidragsfond tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron.
Det gynnar även Sverige att ekonomin på kontinenten fungerar, eftersom merparten av vår handel är med andra EU-länder. EU-minister Hans Dahlgren (S) har öppnat för att kompromissa (DN, 27/5).
Men det är viktigt för svenska skattebetalare att regeringen håller emot kraven på att lösa ut andra länder ur krisen. EU-kommissionen har även föreslagit att EU ska ta in nya skatter för att finansiera fonden, men EU bör inte få beskattningsrätt. Coronakrisen ska inte vara en förevändning för att utöka EU:s befogenheter.
Sverige gör rätt i att hjälpa andra länder under krisen. Det gynnar även svenska intressen. Men det bör ske inom rimlighetens gränser, utan nya skatter och med lån framför bidrag.