Yttrandefriheten är stadgad i en av Sveriges fyra grundlagar, en mänsklig rättighet som dessvärre är förtryckt i många delar av världen. För att ett samhälle som vårt fortsatt ska vara öppet och demokratiskt är yttrandefriheten central. Utan den rätten att uttrycka sina åsikter och tankar försvinner möjligheten till ett liv i frihet.
Ur det perspektivet är det sunt att motta regeringens utredning ”Integritet och straffskydd” om skärpt lagstiftning mot näthat och spridande av integritetskränkande uppgifter med viss skepsis. Gränsen mellan vad som kommer att vara tillåtet och inte tillåtet att säga och sända på internet är onekligen svårdragen. Friheten lever farligt om vi går för långt i de juridiska inskränkningarna.
Samtidigt har det blivit allt mer uppenbart att något behöver göras för att stävja de hot och det hat som dagligen sprids inom sociala medier, på webbforum och i kommentarsfält. Människor upplever att de har fått sina liv förstörda genom att någon annan sänt vidare kränkande filmer, bilder eller annan information. Andra har blivit hämmade i sina yrkesliv på grund av hot och hat mot dem och/eller anhöriga. Inför detta kan och bör inte samhället bara se på. Passivitet vore också ett hot mot yttrandefriheten; hoten och hatet inskränker ju människors vilja och mod att uttrycka sig.
Mottagandet av utredaren Gudrun Antemars förslag har varit övervägande positivt. Barnens rätt i samhället, Bris, välkomnar exempelvis förslaget att den som driver en blogg eller ett nätforum ska på utökat straffansvar. Det viktigaste för de barn och unga som utsätts på nätet är nämligen inte att personen som lagt ut det ska straffas, utan att filmen eller bilden tas bort.
Lagstiftning mot förtal och trakasserier finns redan, men är inte anpassad för den digitala tidseran. Justitieminister Morgan Johansson (S) uttryckte det väl när han jämförde med situationen på 1960-talet, när de nuvarande bestämmelserna tillkom: ”Går det rykten på bygden kan du flytta därifrån men du kan inte flytta ifrån internet. Vi måste modernisera lagstiftningen och vi måste se strängt på de trakasserier som nu dagligen sker på nätet och som orsakar ett stort lidande”.
Jeanette Gustafsdotter, vd på Tidningsutgivarna, TU, som ingått i utredningens expertpanel, medger att arbetet har varit en utmaning. ”Näthatet accelereras där enskilda har blivit rättslösa och förövaren går straffri för att lagstiftningen inte är förenlig med den nya tekniken”, säger hon i ett pressmeddelande. Webbforum och bloggar som saknar ansvariga utgivare (som grundlagsskyddade medier har) har försvårat ett ansvarsutkrävande när kränkande uppgifter publicerats där. Gustafsdotter anser att utredningen kommit fram till en bra balans mellan skyddet för den personliga integriteten och yttrandefriheten. Nu ska den ut på remiss och under 2017 kan en ny lag träda i kraft.
Det är sorgligt att en sådan här lagstiftning ska behövas, för att personer inte klarar av att hantera sin yttrandefrihet med respekt för andra människors frihet och integritet. Gör vi dock inget för att försöka stoppa utvecklingen på finns risk att den eskalerar än mer – också utanför nätet. Det finns redan oroväckande tecken på att respekten för den sansade och sakliga debatten minskar till förmån för personangreppen, hetsen och hoten. Det bådar inte gott för det demokratiska samhället. Därför är utredningens förslag välkomna.