Ett civilförsvar som står när det blåser

I kriser får inte råda någon tvekan om vem som gör vad.

Myndighet som behövs men som allt som oftast har svårt att finna sin plats.

Myndighet som behövs men som allt som oftast har svårt att finna sin plats.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ledare2021-03-12 07:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Stormen Evert har svept in över landet. Till den extrema väderlekens natur hör också risker att viktiga samhällsfunktioner sätts ur spel, såsom vägar och elförsörjning. Sveriges beredskap för sådana situationer dras med flera brister, vilket bland annat visat sig under pandemin. Men sedan första mars finns färdiga utredningsförslag på hur civilförsvaret kan organiseras för att ha bättre beredskap för kris och krig.

En av poängerna med utredningens förslag är att peka ut vem som har ansvar för vad när det gäller civil beredskap. Till exempel ska landet delas in i sex civilområden för ledning och samordning, som utredningen tänker sig att Försvarsmakten ska anpassa sina militärregioner efter. 

Inom varje civilområde ska i sin tur en länsstyrelse vara huvudansvarig. Det innebär att till exempel länsstyrelserna Norrbotten, Örebro och Västra Götaland blir huvudansvariga över andra länsstyrelser i deras område.

Det finns många fördelar med att peka ut en ansvarig aktör – i krissituationer får det inte råda någon tvekan om vem som ska göra vad. När de geografiska civilområdena på sina håll är så stora är det dock viktigt att ledningskompetensen finns kvar inom alla länsstyrelser. 

Liknande indelning som civilområdena vill utredningen göra med de myndigheter som ansvarar för samhällsviktiga verksamheter. I kluster för olika viktiga sektorer ska en myndighet vara huvudansvarig. Livsmedelsverket ska till exempel ansvara för livsmedelsförsörjning och dricksvatten, medan Trafikverket basar över området transporter.

I samband med att en handfull myndigheter pekas ut som samhällsviktiga blir det också tydligt hur många myndigheter Sverige har som inte är just det. Vissa är viktiga fastän de är umbärliga i kristid, men en hel del är också nästintill oviktiga. Kanske kan den nya civilförsvarsordningen kombineras med en storstädning i myndighetsförrådet?

En myndighet som behövs men som allt som oftast har svårt att finna sin plats är MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enligt utredningens plan ska MSB vara sektorsansvarig för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, men också ha ett övergripande ansvar för all beredskap, och vara ett stöd för andra aktörer. Därtill ska MSB:s generaldirektör tillsammans med överbefälhavaren leda ett nytt beredskapsråd.

Om det blir tydligare vem som är ansvarig, och således inte kan skylla ifrån sig när något går fel, har vi kommit lite närmare ett fungerande civilförsvar. Men lika viktigt är att beredskapen blir en fast spelare på agendan för alla relevanta aktörer, även när det inte stormar för stunden.