Det tog 22 år att bygga Göta kanal. Med handkraft. Tage Danielsson har som ingen annan satt ord på vad det innebar.
"Det var valkiga, seniga, beniga labbar på valkiga, seniga, beniga grabbar. Tåligt gnagde de hål på sitt fosterlands skal, de händer som grävde på Göta kanal."
Två århundraden senare står Östergötland inför ännu ett infrastrukturprojekt av mastodontkaraktär – Ostlänken. Men det lär dröja länge innan spaden sätts i marken runt Linköping för järnvägsbygget.
Nästa steg i projektet är att bestämma exakt var spåren och stationen i Linköping ska ligga. Samråd är planerade under de kommande åren.
Går allt som det ska räknar Trafikverket med att den nya järnvägen mellan Järna och Linköping öppnar 2035. En inte alltför vågad gissning är att det drar ut ytterligare på tiden.
Sällan – eller aldrig – håller stora infrastrukturprojekt budgeten eller tidsplanen. Det pågående bygget av Förbifart Stockholm ser ut att bli 12 miljarder kronor dyrare och fyra år försenat.
Så frågan som hänger i luften är om det gick snabbare att planera och gräva Göta kanal med spadar och skottkärra än att bygga Oslänken i dag, när vi har ett teknikutbud som kan ta människan till månen.
Svaret är inte givet. Var ska ens startpunkten för de olika projekten sättas?
En kanal hade det pratats om i århundraden innan arbetet drog igång. En ny järnväg mellan Linköping och Stockholm har det på olika sätt skissats på sedan 80- eller 90-talet.
En rimlig startpunkt för det kanal-projekt som faktiskt blev av kan dock sättas till 1808. Då fick Baltzar von Platen framlägga sina idéer om Göta kanal till kungen, som gav honom uppdraget att beräkna kostnader och staka ut dragningen. Sedan gick det snabbt fram till beslutet. 1810 började det grävas. Den 26 september år 1832 invigdes kanalen.
Startpunkten för Ostlänken-projektet kan sättas till 2008 – precis 200 år efter att kanalplanerna blev allvarliga. Då blev Banverkets stora järnvägsutredning klar. Håller tidsplanen invigs Ostlänken i Linköping 2035. Men fortfarande pågår planering och projektering för större delen av sträckan.
Så inträffar inget mirakel lär Ostlänken till Linköping ta längre tid att bygga än Göta kanal – som grävdes av valkiga, seniga, beniga labbar. Men å andra sidan behövde inte de valkiga, seniga, beniga grabbarna vända papper i ett par årtionden för att få börja gräva.