Migrationsdomstolen i Malmö har rivit upp Migrationsverkets beslut om att neka uppehållstillstånd till tre tolkar som arbetade för den svenska Isafstyrkan i Afghanistan. Därmed återupprättar Migrationsdomstolen lite av den svenska hedern i den här omtvistade frågan.
Under åren 2006-2014 använde Isafstyrkan lokala tolkar för att kunna prata med lokalbefolkningen och de afghanska säkerhetsstyrkorna. Det är inte svårt att föreställa sig hur avgörande fungerande kommunikation är i en sådan situation. De afghanska tolkarna har spelat en mycket viktig roll för den svenska insatsen – och de har gjort det med livet som insats.
”Talibanerna har satt ett pris på huvudet på alla som arbetat för utlänningar. Vi har arbetat för beväpnade utlänningar, det är ännu värre”, säger en tolk som DN pratat med (22/12). Han har arbetat för de svenska trupperna flera gånger mellan 2007 och 2011.
Under 2013 och 2014 fick ett tjugotal tolkar uppehållstillstånd i Sverige efter att Försvarsmakten framställt dem som kvotflyktingar inför Migrationsverket. Men över 20 tolkar finns fortfarande kvar i Afghanistan. De tre tolkar som det aktuella fallet handlar om blev inte beviljade uppehållstillstånd av Migrationsverket på grund av att de inte befann sig i Sverige (det är bara härifrån man kan söka asyl). Men nu har Migrationsdomstolen alltså ändrat på saken, med hänvisning till att de har en särskild anknytning till Sverige. Migrationsdomstolen bedömer också att Europakonventionen om mänskliga rättigheter är tillämplig här.
Det har länge vilat en skam över Sverige för behandlingen av de tolkar som hjälpt svenska trupper i Afghanistan. Migrationsdomstolens dom är en lättnad för alla som anser att Sverige har ett ansvar för människor som med risk för sitt eget liv hjälper Försvarsmakten och i förlängningen den svenska staten. Förhoppningsvis kommer domen att innebära fler positiva besked för de tolkar som ännu befinner sig utomlands.