I augusti 2020 exploderade ett lager med ammoniumnitrat i Beiruts hamn. Skadorna blev enorma.
Hundratals dog. Tusentals skadades. En stor del av staden lämnades i förödelse.
Mängden ammoniumnitrat som flög i luften i Beirut var 2 750 ton. En bråkdel av vad som finns på det skadade fartyg från Ryssland som är på väg mot Sverige. I lasten finns 20 000 ton.
Det framstår alltså som en jättebomb som sakta bogseras mot Östersjön, sedan det avvisats från norska Tromsö.
Exakt var fartyget kommer att ta vägen är oklart, enligt den svenska kustbevakningen. Kanske till Danmark eller Sverige. Eller någon helt annanstans. Den bästa gissningen är kanske ändå Litauen, dit det är planerat att gå men där slutdestinationen inte vill ta emot det.
Risken för att lasten ska kunna explodera tonas också ner från myndighetshåll. Trots det följs situationen noga. Även länsstyrelsen i Östergötland följer utvecklingen, trots att länet inte antas beröras av det skadade fartygets troliga rutt.
Västerviks kommuns säkerhetschef Joakim Jansson, som under fredagen varit kallad till extrainsatt möte med länsstyrelsen i Kalmar, sammanfattar läget.
"Sådant här fraktas på sjön, järnvägar och bilvägar hela tiden, men det är kopplingen till Ryssland och omvärldsläget som skapar den här oron. Är det här något man skapat eller är det verkligen sant att det hänt? Så det är jättebra att man tar det på allvar."
Det som gör att situationen med fartyget tas på så stort allvar är också att frågetecknen är så många. Ingen vet om eller var det kan komma att söka nödhamn. Eller om fartyget verkligen har skadats genom en olycka – eller om det är en hybridoperation.
För upplägget är skrämmande likt ett scenario som bland annat den säkerhetspolitiska experten Patrik Oksanen har varnat för förr. Det är att Ryssland i Östersjön skulle simulera ett haveri, terrorangrepp eller kapning av ett fartyg med farlig last, och sedan styra det mot svensk hamn. Och det här är en typ av krigföring som har blivit vanligare, att attacker förkläs och det sprids maximal osäkerhet kring vad som verkligen är på gång.
Det som sker skulle också kunna vara ett försök att provocera fram en reaktion. Om svenska och danska myndigheter försöker att stoppa fartygets genomfart till Östersjön kan situationen snabbt eskalera, kring tolkningar av Havsrättskonventionen.
Det hela kan också vara ett test av Östersjöländernas beredskap.
Eller så är det en olyckshändelse. Men även sådana verkar Ryssland veta att utnyttja. Putin agerande mot andra länder har ofta likheter med hotelltjuvens tillvägagångssätt – att rycka i alla dörrar, gå in där det är öppet och ta det som går.
För svensk del gäller det att i det här läget hålla huvudet kallt och hålla gränsen. Det är ingen anledning att vara överdrivet alarmistisk, tvärtom kan ett mål med det hela vara att skrämma befolkningarna i Norge och länderna runt Östersjön.
Samtidigt finns det inga skäl att bortse från allvaret, när en flytande jättebomb från Ryssland närmar sig.