Vårdköerna kan kortas om alla patienter kommer direkt i kontakt med rätt nivå i vårdkedjan. Någon som i själva verket behöver ligga och vila, köpa en receptfri salva på apoteket eller invänta tid på vårdcentralen ska alltså inte gå till akuten.
Men det säger sig självt att privatpersoner med diverse krämpor inte alltid kan göra den bedömningen. Där har 1177 Vårdguiden en viktig rådgivande roll att fylla, men den verksamheten haltar i dag.
Det bör sedan en tid ha varit uppenbart för de flesta politiker att 1177, som drivs gemensamt av alla regioner, måste utvecklas för att fylla sin funktion. Därför är det på tiden att Sveriges kommuner och landsting, SKL, nu får 33 miljoner kronor av regeringen för att göra just det. Projektet kommer att pågå till 2021, och beräknas få ännu mer statliga medel så småningom.
Planen är att 1177 ska utveckla sina digitala tjänster ytterligare för att patienter ska kunna ha kontinuitet i vårdkedjan från och med rådgivningen. Det ska då kunna ske i större utsträckning via bild och video, så att bedömningen kan bli mer träffsäker.
Satsningen låter onekligen lovande, och kommer förhoppningsvis att följa det förslag till vägledningstjänst som nyligen presenterades i utredningen Digifysiskt vårdval. Att använda 1177, som redan är en etablerad rådgivning som många känner till, är det absolut smidigaste sättet att uppnå det.
Att satsningen är rimlig ska dock inte överskugga det faktum att regeringen menar sig stärka första linjens vård, när det i själva verket skett på SKL:s initiativ. När SKL nu beviljats medel för satsningen på 1177, passar regeringen på att kalla det en del i sitt eget arbete för en nära vård.
Det går också att ifrågasätta att landets regioner sett sig nödgade att ansöka om ytterligare medel för att utveckla 1177. Kunde inte de 33 miljoner kronor som nu beviljats skrapas ihop från de dryga 81 miljarder statliga pengar som ursprungligen gick till hälso- och sjukvård 2019? Det rimliga vore om 1177 kunde utvecklas organiskt ändå, utan att det måste göras till ett projekt som kräver särskilda satsningar.
Att bristerna i vårdens tillgänglighet och rådgivning blivit så uppmärksammade beror sannolikt på nätläkarföretagens intåg. När allt fler upptäckt hur smidigt det kan vara att få hjälp – i många fall dock i onödan – av vården via videosamtal blir den offentliga vårdens otillgänglighet ännu tydligare.
När 1177 kan göra vårdkedjan tydligare för patienterna kan hela sjukvården fungera mer effektivt. Men det betyder knappast att alla regionernas effektivitetsproblem är lösta.