Varför? Jo, förslagsställaren är en sverigedemokrat, Ann-Christin From Utterstedt, och riksdagsledamot med plats i socialutskottet.
Socialstyrelsens siffror säger att det är ungefär 150 000 personer som jobbar i äldreomsorgen, och att drygt 40 000 av dessa är födda utomlands. I Stockholms län är 55 procent i personalgruppen utrikesfödd. Men födelseort eller etnicitet ger inte heller hela bilden. Det finns ju jobbsökande, vilka är födda i Sverige och har nio år bakom sig från grundskolan, men som ändå har svårt att läsa och förstå enkla instruktioner på svenska.
Försök med språktester är faktiskt på gång i Sverige. I det socialdemokratiskt styrda - och invandrartäta - Botkyrka ska testerna bli verklighet från första september. Och varför nöja sig med enbart svenska? Sanningen är att många äldre invandrare och mottagare av tjänsterna i en kommun av Botkyrkas snitt har svårt att förstå svenska. Personal som förutom svenska behärskar exempelvis finska, turkiska eller arabiska borde alltså få en lönebonus för sin språkliga kompetens.
Givetvis är det coronapandemin som har satt sökarljuset på hur språkliga barriärer utgör en riskfaktorer i vården av våra gamla. Statliga Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen uppmärksammat detta. Men fackförbundet Kommunal larmade förra året, och långt före coronan, i en rapport om språkproblemen i omsorgen. De flesta blivande undersköterskor får sin utbildning inom komvux eller annan vuxenutbildning, och Kommunal betonar: ”Vad som bör påpekas är att gymnasieskolan kräver godkänt i svenska från grundskolan, medan de som läser inom vuxenutbildningar kan antas till utbildningar utan att egentligen kunna mycket svenska.”
Och den statliga utredningen ”Stärkt kompetens inom vård och omsorg” konstaterar att det inte är rimligt att elever ska kunna få godkända betyg eller en gymnasieexamen när de saknar förmåga att läsa, skriva och kommunicera på svenska. I klartext: Du kan antas, utbildas och examineras som undersköterska, utan att kunna tillräcklig svenska. Tala om sanktionerad betygsinflation!
Naturligtvis är det arbetsgivarnas ansvar: kommuner, regioner och privata bolag ska inte anställa personal som inte behärskar det svenska språket. Det är inte den enskilda somaliska kvinnans fel - som i praktiken är analfabet - att hon har fått jobbet, eller timvikariatet. Region- och kommunpolitiker är inte analfabeter. De har läst och hört om språkproblemen i dessa bristyrken under många år. Ändå har det tillåtits att fortgå.
Förutom språktester, krävs det alltså bättre arbetsvillkor i form av löner och arbetstider. Snålheten har bedragit visheten.