Självklart ska mobilnätet klara ett längre strömavbrott.
I broschyren "Om krisen eller kriget kommer" får vi veta hur vi förbereder oss för det värsta. En av de första sakerna som listas är vad vi ska ha hemma för att kunna säkra kommunikationerna.
Vi ska ha mobil och laddade extra batterier. Vi ska ha mobilladdare att använda i bilen. Och viktiga telefonnummer ska vara uppskrivna på papper.
Det är lätt att förstå varför de här sakerna lyfts fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För om det är något som kännetecknar i stort sett alla de olika scenarion som vi ska förbereda oss för så är det stora och långvariga störningar i elnätet. Och då gäller det att kunna ladda mobilen så att man kan ringa och höra hur det är med vänner och släktingar. Eller att i värsta fall ringa efter hjälp.
Det finns dock ett problem – vid lite längre strömavbrott går det inte att ringa något. Anledningen? Mobilmasterna har knappt någon reservkraft. Och alternativ saknas.
Det gamla kopparnätet är som bekant klippt på de allra flesta håll. Senast nästa år ska hela kopparnätet vara avvecklat, enligt Telia. Och fibernätets modem går på el.
Enligt de krav som Post- och telestyrelsen ställer på operatörerna behöver mobilnätet bara klara ett strömavbrott på en timme i tätort och fyra timmar utanför tätort. Eftersom kravet ställs på nätet som helhet lär det finnas master som inte har reservkraft alls.
Med mobiltäckningen försvinner inte bara möjligheterna att ringa. Bärande delar av bank- och betalsystemet blir otillgängligt. Går bussarna så är det svårt att veta när – eftersom avgångstiderna hittas i appen. Hemtjänstens trygghetslarm slutar att fungera. Skolorna kan inte kommunicera med föräldrar. Och så vidare.
Är det en enskild sårbarhet som Sverige bör se till att minimera är det också den här – de orimligt sårbara kommunikationerna.
Det finns dock hopp. Post- och telestyrelsen och Telia meddelade för ett par månader sedan att de i ett pilotprojekt lyckats förlänga reservkraften på en mobilbasstation från dagens 4 timmar till 110 dagar. Det här uppnåddes genom en kombination av egenproducerad vätgas, bränsleceller, solceller och batterier.
Om exakt den här lösningen är framtiden ska vara osagt. Men projektet visar att det är fullt möjligt att bygga bort sårbarheten i kommunikationerna.
Det som krävs är att staten kraftigt höjer kraven på mobilnätets uthållighet. Det finns inte heller tid att vänta – det måste gå att ringa 112 även vid kris eller krig.