I mitten av förra månaden meddelade den underbare brittiske skådespelaren, programledaren och författaren Stephen Fry att han lämnar Twitter. Anledningen återgav han på sin blogg, där han jämför Twitter med en hemlig lagun i en förtrollad skog, där vi ”delade heliga, tramsiga och världsliga tankar”. Men nu har dammen smutsats ner, och ”även om du undviker de vassa stenarna upptäcker du snart att för många har kissat i poolen för att du ska vilja simma där mer”.
Droppen för Fry blev när han som värd för den brittiska film- och tv-galan Bafta fick motta den sortens kränkande kritik som Twitter blivit allt mer känt för. Varför? Jo, för att han skämtat med en av pristagarna (som är en nära vän till honom). ”Det roliga är slut”, skrev Fry, och med ens blev tolv miljoner följares flöden fattigare.
Så sorgligt. Fry beskriver det själv som ingen stor sak. Kanske inte. Fans kan följa hans förehavanden på andra sätt, som via hans blogg. Det tragiska ligger i orsaken till att personer som Stephen Fry lämnar, och att andra inte ens vill öppna ett Twitterkonto. Tonläget är för högt, för hårt och för oresonligt. Det gäller inte bara Twitter, utan är en utveckling kopplad till hela nätkulturen – där en stor del av dagens samhällsdebatt utspelar sig.
Det blir ett problem när saker inte kan diskuteras på ett sansat sätt, vare sig det är heliga eller tramsiga tankar som luftas. Polariseringen (för eller emot och är du på motståndarsidan är du – i bästa fall – en idiot) fördummar debatten. Seriösa och kunniga deltagare som hade kunnat tillföra något skräms iväg.
Har vi inte längre förmågan att inse att i nästan varje fråga har en gråskala? Klarar vi inte längre att hålla två saker i huvudet samtidigt?
Polariseringen gör att man tvivlar.
Men även om Julian Assange har gjort världen flera tjänster, betyder inte det att han omöjligt kan ha gjort sig skyldig till våldtäkt. Du måste således inte försvara hans gömda tillvaro på Ecuadors ambassad i London bara för att du gillar Wikileaks.
Och ser du det logiska i att personer som får avslag på sin asylansökan förlorar rätten till bidrag i Sverige, innebär det inte att du tycker att samtliga asylsökande ska kastas ut ur landet och gränserna bommas igen.
Bara för att du anser att en kändis med tolv miljoner följare på Twitter skriver en massa strunt, betyder inte det att du i en tweet bör begära att vederbörande kölhalas.
Poolen är oändligt stor, vi får plats allihop. Så låt bli att kissa i den.