Den 1 december ska SVT presentera alla artister som tävlar i Melodifestivalen nästa år. Men redan nu har många namn läckt, precis som mycket annan information om upplägget. Tyvärr är det ingen deltävling i Linköping i år. Närmaste deltävlingarna är i Eskilstuna och Växjö.
Melodifestivalen är Sveriges största program och har sänts varje år sedan 1958, med endast tre undantag. Idag är programmet enormt och finalen 2023 sågs av 3,5 miljoner tittare. I år ska det dessutom vara Carina Berg och Björn Gustavsson som lotsar oss igenom februaris lördagskvällar som programledare. En blinkning till Gustavssons sång från Melodifestivalen 2008.
Trots många tittare har programmet de senaste åren fått ta emot alltmer kritik. Häromåret handlade det om kravet att minst en kvinna behövde vara med som låtskrivare för att låten inte skulle diskas. Som att kvinnor skulle behöva bli inkvoterade för att kunna skriva musik. Det är löjligt.
Många andra röster har höjts kring Melodifestivalens ökade barnprofil. Programmet känns numera som ett barnprogram som vuxna också kan titta på.
Men framför allt så har de senaste årens artister lämnat mycket att önska. SVT väljer att ta in i stort sett samma artister varje år. Det kan inte bara vara samma artister som söker? Visserligen är många av artisterna duktiga, men spänningen med programmet försvinner om samma personer tävlar varje år.
Föga förvånande ser årets startfältet ut ungefär som vanligt, men den skarpsynte kan se ett oväntat ansikte. Gunilla Persson, känd som en av deltagarna i TV3s realityserie “Svenska hollywoodfruar” ska vara med och tävla. Om Persson kan sjunga återstår att se, men hennes medverkan fyller nog en annan uppgift. Ungefär samma som folkkäre Edward Blom fyllde med sin medverkan i Melodifestivalen 2018, det vill säga att göra Melodifestivalen till en snackis, snarare än en tävling för musik.
Humor och stohej är bra, men det behövs annat också. Det är synd att ett program med så lång historia inte vågar ge utrymme åt fler lovande unga artister, som uppträder vid sidan av folkkära musiker. Särskilt eftersom Melodifestivalen, enligt SVTs egna siffror, kostar cirka 2,5 miljoner kronor per timme som det sänds. Sammanlagt består programmet av närmare tio timmar tv under sex veckor samt en årskrönika, så det blir mycket pengar.
Melodifestivalen föder frågan vad Public Service ska göra med sin budget på 8,5 miljarder kronor, varav 5 miljarder kronor går till SVT. Självklart är det svårt att skapa ett program som ska fungera för alla, men för den budgeten borde man försöka lugna ner programmet lite och samtidigt spara pengar. Varför inte ha färre artister, färre skämt och mer fokus på alla sorters musik? Det skulle göra både tittarna och skattemedlen gott.
En prenumeration på Netflix, Disney plus eller Discovery Channel kan man välja bort att betala för, men Public Service kan man inte välja bort. Därför borde vi ställa krav på vad våra pengar används till.
Sveriges största musiktävling verkar inte ta sin finansiering av skattepengar på allvar när duktiga artister framstår väljas bort för kändisar som inte kan sjunga. Det är ett problem att SVT använder så mycket pengar till ett program som färre och färre verkligen verkar uppskatta. Är det dags att se över SVTs budget?