Trots att viktiga investeringar i stridskapaciteten inte kan genomföras vägrar regeringen att tillföra mer resurser.
Inriktningen av försvarets verksamhet åren 2021–2025 fastlades av försvarsberedningen i rapporten Värnkraft i maj 2019. Den föreslagna upprustningen beräknades kosta 100 miljarder kronor. Men när finansieringen skulle beslutas ville inte Socialdemokraterna binda sig vilket gjorde att förhandlingarna föll samman. Ett par månader senare lyckades ändå regeringen komma överens med stödpartierna C och L om att anslå de 100 miljarderna.
Sedan dess har det dock visat sig att pengarna inte räcker för att nå målen i värnkraft eftersom andra kostnader skjuter i höjden. De största beror på att inköp av nya Gripen-stridsflygplan och det amerikanska luftvärnssystemet Patriot också faller under anslagen. Detta trots att inköpen beslutades innan värnkraft och utan att försvarsberedningen kände till de ökade kostnaderna. Dessutom hade regeringen och stödpartierna C och L i sin överenskommelse om försvarets finansiering inte tagit hänsyn till höjda priser och löner. Nu visar det sig att även inköp av två nya ubåtar från Saab/Kockums blivit flera miljarder kronor dyrare (DN, 2/7).
Att försvarsanslagen inte längre räcker får stora konsekvenser för upprustningen av försvaret. Enligt DN innebär det att nya helikoptrar inte kan köpas och inga nya flygbaser tas i bruk. Av två planerade regementen kan bara ett uppbådas och marinen får inga nya stridsbåtar och bara en ny Visbykorvett som förstärkning till dagens fem. Förutom andra förseningar och neddragningar av materiel. I ett läge där omvärlden blir allt mer instabil är det synnerligen allvarligt.
Många av de ökade kostnaderna har blivit kända efterhand och de har föranlett vårens osämja i försvarsberedningen. Alla borgerliga partierna samt SD vill öka anslagen efter 2025 för att kompensera och har majoritet i riksdagen. M och KD vill dessutom kompensera redan under perioden 2021–2025. Men regeringen har envist vägrat släppa till mer pengar vilket slutligen ledde försvarsminister Peter Hultqvist att avbryta samtalen.
Om vi ska ha en försvarsmakt som faktiskt kan utföra sitt uppdrag måste den ha tillräcklig materiel och personal, men det kommer kosta mycket pengar att bygga upp förmågan. För att långsiktigt säkra finansieringen bör även några större investeringar läggas vid sidan av de ordinarie anslagen, och med tanke på de nya kostnadsökningarna är det hög tid för S att sluta snåla. Annars måste riksdagens majoritet köra över regeringen. Men det kräver att C och L prioriterar rikets försvar framför budgetsamarbetet med regeringen.