Det här med folklig förankring är en knepigare fråga än vad man tror. Inte minst när det gäller att göra upp med 200 år av militär alliansfrihet.
För några dagar sedan krävde Vänsterpartiet att Sverige skulle folkomrösta i Natofrågan. Förslaget fick inget bifall utanför den egna kretsen. Utrikesminister Ann Linde (S) var tydlig: ”Säkerhetspolitiken beslutas av regeringen efter förankring i riksdagen och just denna fråga är sällsynt illa vald för en folkomröstning. De flesta Natoländer har inte haft det” (SVT 28/4).
Det är bra att utrikesministern satte ner foten. Att en folkomröstning om en så pass känslig fråga i ett så pass känsligt säkerhetspolitiskt läge vore riskabel är uppenbart. Påverkansförsöken och desinformationsspridningen kommer att undergräva processens legitimitet.
Dessutom är det omöjligt för oss vanliga medborgare att skapa oss en bild av hela det säkerhetspolitiska läget. Det beror på att vi varken har tillgång till känslig underrättelseinformation eller uppdaterade inblickar i omvärldens ständigt rörliga säkerhetspolitik.
Så, vad är alternativet? Socialdemokraternas våndor tycks ge en fingervisning.
Svenska Dagbladets politikreporter Torbjörn Nilsson har bevakat partiets interndiskussioner på väg till ett Natoställningstagande. I podden Politiken (27/4) redogör han för hur dialogerna förs och lyssnaren får flera tillfällen att spetsa öronen.
Beslutet vilar i praktiken på distriktsstyrelsernas ställningstagande. Men Nilsson menar att det hela rör sig om en förankringsprocess, snarare än en beslutsprocess. Under mötena deltar ambassadörer utsända av partiledningen, till exempel Margot Wallström, tidigare S-märkt utrikesminister och Niklas Karlsson (S) vice ordförande i försvarsutskottet. Dessa ambassadörer ”snackar för var man ska landa” och styrelsen får sedan ta ställning. Läs ”övertyga medlemmarna”.
Nilsson menar att S-beslutet om Nato redan tagits. En insatt uppgiftslämnare delgav reportern att partiets mål är att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap till toppmötet i Madrid den 29–30 juni (SvD 13/4).
Ett lands säkerhetspolitiska doktrin påverkar oss alla, till sista man. Den är existentiell. För de flesta borgerliga väljare har Natomedlemskapet varit en no-brainer. Men sett till hela befolkningen är det först de senaste veckorna som stödet kravlat upp till över 50 procent.
Det finns ett före och ett efter den 24 februari 2022. Alliansfrihetens rotfäste i folksjälen får dock inte underskattas. Vänsterväljarnas frustration över avsaknaden av demokratisk förankring i beslutsprocessen kommer att påverka debatten mer än vad den borgerliga sidan tror.