Tio år av debatt är över. I förra veckan klubbades det omstridda EU-direktivet gällande kvotering i bolagsstyrelser igenom. Konkret innebär det att börsnoterade bolag med över 250 anställda måste ha minst 40 procent kvinnor eller män i sin styrelse. Bolagen har fram tills den 1 juli 2026 på sig att lösa detta, annars väntar reprimander (om än milda sådana, länderna får nämligen bestämma straffet själva).
På hemmaplan har direktivet blivit lite av en het potatis. Åtminstone på den borgerliga planhalvan. Det är inte så konstigt. Förvisso är frågan riktigt, riktigt smal. 2019 utgjorde bolag med över 250 anställda 0,2 procent av EU:s företagskår. Men den innehåller alla komponenter för den perfekta ideologidebatten om överstatlighet och rättvisa, samt den ofta politiskt känsliga frågan om jämställdhet mellan könen. ”Rättvisa handlar inte om att gå i mål samtidigt eller att nå lika utfall – det handlar om att ge alla lika spelregler”, skriver exempelvis Maria Ludvigsson på ledarplats i SvD (29/11).
Men!
Direktivet är inget som pådyvlats av de onda byråkraterna i Bryssel. Teresa Küchler, SvD:s EU-korrespondent, säger till Corren att när EU-kommissionen satte sig ner med frågan för över tio år var liknande lagstiftning redan på gång i flera medlemsländer. Man plockade således upp något som det redan fanns ett intresse av.
Den dåvarande jämställdhetskommissionären Viviane Reding hade hemmafruarnas sista bastion Tyskland som måltavla. Där är industrin extremt mansdominerad och motståndet mot jämställdhetspolitiska förslag stort. Men debatten på kontinenten har knappast förts så som i Sverige.
Küchler påpekar att Reding själv är kristdemokrat. Och när direktivet klubbades igenom stod Europaparlamentets talman, den maltesiska parlamentarikern Roberta Metsola, och skrek ”Äntligen!”, tillsammans med flera andra kvinnliga kristdemokrater. Våra svenska kristdemokrater har å andra sidan bedrivit hård opinion mot kvotering.
Sverige och Polen var de enda som röstade emot förslaget. Men kanske är det lätt att tala om rättvisa utan kvotering i vårt relativt jämställda land.
Vi är nämligen ett av de EU-länder som lyckats bäst när det kommer till jämställda bolagsstyrelser (37,9 procent kvinnofolk år 2021). Samtliga EU-länder som lyckas lite bättre än oss – Frankrike, Italien och Nederländerna – har dock redan påtvingad kvotering. Meritokratiargumentet fungerar dessutom sämre i länder, där inte ens tio procent av bolagsstyrelsemedlemmar är kvinnor.
Svenska bolag har ingen större anledning att vara oroliga. Det är i Malta (10,8 procent) man kommer slita sig i håret.