Julhandeln väntas återigen slå rekord. 75 miljarder kronor kommer svenskarna lägga på klappar, mat, pynt och annat under december månad. Det är en ökning med 5 procent från fjolåret, som ökade med 5 procent från året innan.
Häromdagen såldes en gitarr som tillhört John Lennon på auktion i USA för motsvarande 20,8 miljoner kronor.
Den nya James Bond-filmen ”Spectre” gick loss på drygt 2 miljarder kronor. Huvudrollsinnehavaren Daniel Craig fick 340 miljoner. Dessutom får han 40 till för att dricka Heineken på tv.
Det där sista om Bond och ölreklamen tar vänsterdebattören Fredrik Virtanen upp i en krönika i Aftonbladet (31/1). Inte bara Hollywoodskådisar utan även svenska banker, superrika, rika och medelklassen sitter på ”hur mycket pengar som helst”. De ”skulle kunna spela in 530 Bond-filmer eller driva krisflyktingmottagning i 40 år”, skriver han.
Man kan visst räkna så, Virtanen menar att det blott är ”en fråga om inställning, om filosofi, om politisk åskådning”. Han hänvisar till Marx, egoism och avslutar sin krönika med att med bara ”små fördelningspolitiska skatteåtgärder” skulle pensionärer, flyktingmottagningar och a-kassan kunna få mer och bitterheten och hatet som skapas i ett klassamhälle minska.
Fredrik Virtanen tänker som ett barn, eller möjligen en naiv socialist. Han påstår att alla bara ser till sin egen plånbok, ingen tänker långsiktigt. Men kortsiktigheten står Virtanen för när han raljerar över ”lite rot-bidrag” och höjd skatt med en ”spottstyver”.
Pengar ligger sällan i en påse och väntar på att spenderas. Pengar skapas – av snickare, städare, filmproducenter och öltillverkare. Tror Virtanen att Bondfinansiärerna resonerade: ”Vi har 2 miljarder. Vi skulle kunna skänka dem till Rädda Barnen. Nej, vad fan, vi gör en actionrulle istället!”
Så enkelt fungerar inte ekonomin.
Så ej heller skattesystemet. Högre skattesatser leder inte automatiskt till mer i statskassan. Det kan i själva verket bli tvärtom. Ta rotavdraget, eller rut. Många i de branscherna befarar nu att vita jobb åter kommer att bli svarta, på grund av de höjda skattesatserna.
När skatter höjs på arbete, eller kapital, riskerar människor att arbeta och investera mindre. Vad händer då med skatteintäkterna? Ja, inte ökar de.
Folkpartiet efterlyser en skattereform. Det är efterlängtat. Skattesystemets huvudsyfte är att ”finansiera de offentliga åtagandena, men i sin utformning bör det gynna strävsamhet, flit och ambition”, skriver Jan Björklund och Erik Ullenhag (DN Debatt 9/11) men konstaterar att dagens system gör det motsatta. I korthet vill FP växla beskattning från arbete till konsumtion. Sänkta inkomst-, marginal- och bolagsskatter mot höjda momssatser och skatt på miljöfarlig verksamhet. Det är rätt tänkt.
Socialdemokraterna har ställt sig positiva till FP:s initiativ och att Alliansen skulle ha något emot det är svårt att se. Vänsterpartiet opponerade sig genast, ser på världen på samma naiva sätt som Fredrik Virtanen: höj skatten mer, låna mer. Hej Matematik!
Flera ekonomiska experter har länge förordat ett skattesystem mer inriktat på konsumtion. När S nu är villiga att tala om saken med de borgerliga bör en sådan resa inledas med människor som tänker som vuxna.
Nästa år slår julhandeln nya rekord. Härligt.