Demiroks strategi försvårar för lokala centerpartister

Kommer centerpartister i kommunerna låta sig bli bondeoffer för strategin på nationell nivå?

Centerledaren Muharrem Demirok, från Linköping, verkar ha gett upp handlingsfriheten.

Centerledaren Muharrem Demirok, från Linköping, verkar ha gett upp handlingsfriheten.

Foto: Dennis Petersson

Ledare2024-09-17 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Det finns skäl att titta på Centerpartiet just nu. Partiet verkar ha stabiliserat sig runt fem procent i opinionsundersökningar, vilket är betydligt mindre parti än vad många av de aktiva såg framför sig under Annie Lööf-åren.

Men partiet ser ut att hänga kvar och även den nedbantade versionen kan få stort genomslag i politiken. Då de röda och blå blocken är tämligen jämstora finns en stor chans – eller risk, beroende på perspektiv – att Centern blir vågmästare efter nästa val.

Vågmästare är också den roll som partiets pionjärer en gång eftersträvade. Man insåg att bonderörelsen var mindre än de andra etablerade partierna, men att man i ett parlamentariskt system ändå kunde få gehör för småbrukarnas intressen – genom att förhandla, åt vänster eller höger. Kohandel var också något som man blev skicklig på och som kunde köpa åtminstone temporära segrar.

Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna men i princip har Centern kvar positionen i mitten och förmågan att utöva inflytande genom att skifta majoritet. Det är i grunden en styrkeposition i riksdagen.

Just nu ser det dock ut som om Centern gett upp handlingsfriheten som mittenpositionen ger. Genom att vägra allt samröre med Sverigedemokraterna har man i praktiken lovat att bara samarbeta konstruktivt vänsterut, med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Detta verkar också vara vad den nuvarande partiledningen ställer in sig på. Nyligen tillsatte partiet arbetsgrupper för att ta fram en ny modern centerpolitik.

De som har insyn i partiets inre liv har noterat att grupperna är sammansatta och ledda av personer som sannolikt kommer att föra partiet närmare de rödgröna. Lägg därtill utspelen som de nationella partiföreträdarna gör. Udden är nästan alltid riktad mot Moderaterna och Liberalerna. Också det senaste utspelet i partiledare Muharrem Demiroks sommartal om att bli det nya skolpartiet kan nog kopplas till lockelsen att reta Liberalerna.

Men det finns fler nivåer än riksdagen i politiken. Centerpartiet brukade vara ett parti som präglades av starka lokala företrädare, i regionerna, men framför allt i många kommuner.

Problemet är att i de starka centerkommunerna samarbetade partiet oftast högerut, med Liberaler och Moderater. Men dessa samarbeten försvåras nu när moderpartiet försöker anpassa sig till att ingå i ett rödgrönt lag.

Frågan som nu plågar många aktiva i Centerpartiet är hur man i nästa valrörelse ska kunna gå fram som ett rödgrönt parti på riksplanet, utan att tappa ytterligare väljare i de många kommuner där partiet länge har setts som det icke-socialistiska alternativet. Det var ju i dessa kommuner som partiet minskade, ofta till och med halverades, i valet 2022. Ett sådant val till och centern är borta som politisk kraft i många kommuner.

Den stora frågan är om de lokala centerpartisterna i de gamla bygderna kommer att låta sig bli bondeoffer för strategin på nationell nivå?