Varför tror ni fortfarande på bilen?
– Därför att Sverige är ett stort land och vi bor i hela landet. De allra flesta bilresor går inte från A till B. Utan från A till B, till C, till D och tillbaka till A. Även om man skulle bygga ut järnvägen enligt de högtflygande planer som finns, kommer ändå bara en försvinnande liten del av resorna flytta från bil till tåg.
Bilen är ett vardagsverktyg. Det handlar om att ta sig till och från jobbet. I storstadsregionerna finns kollektivalternativ om du jobbar 8–5. Men även i tätbefolkade regioner är det tidskrävande att ta sig mellan städer med tåg om du jobbar på annorlunda tider.
Om vi vill att folk ska ta jobb i välfärden och andra samhällsbärande yrken måste det gå att ta sig till jobbet och få familjen att fungera. Annars kommer vi i mycket högre utsträckning jobba inom vår hemkommun och då kommer vi inte få den kompetens som samhället och arbetsgivarna behöver.
Hur upplever du bilens ställning i samhället?
– Det finns en bred politisk idé att man ska minska bilåkandet ur miljösynpunkt. Vi behöver göra bilen klimatsmart, det är inte tu tal om det, men det blir naivt när man ska översätta det till människors vardag. Den frihet som bilen ger den kan bara ersättas med kollektivtrafik om du bor mitt inne i en storstad.
Vad tycker du om politikens behandling av bilen?
– En av våra käpphästar är bristande vägunderhåll. I Trafikverkets senaste infrastrukturplan, till exempel, konstaterar myndigheten själv att underhållspengarna inte ens räcker till att bibehålla dagens kvalitet. Det är ju livsfarligt.
I den politiska viljan att ställa om för klimatets bästa måste man göra det möjligt för människor att äga och köra till exempel en elbil i hela Sverige. Vi pratar om två sorters laddstolpar. Det ena är att du måste kunna ladda hemma, det är i dag alldeles för svårt om du bor i flerfamiljshus. Med sådana laddstolpar skulle man klara den mesta vardagskörningen.
Det andra är att du måste känna dig trygg med att du kan ladda längs vägen på längre resor, till släktingar eller semesterorter. Men det finns inte tillräckligt många publika laddstolpar.
Vad mer skulle behövas politiskt?
– En fråga som vi driver hårt är att införa en skrotningspremie där högre utsläpp från bilen ger större premie. Genom att skrota ut äldre bilar så bidrar vi till att alla kan skaffa sig en lite bättre bil. Vi kan inte ställa om alla fem miljoner bilar på svenska vägar över en natt. Då måste vi börja med de värsta miljöbovarna som också är de minst trafiksäkra.
Vilka andra utmaningar finns för bilåkandet?
– Ett problem är att vi fortfarande inte nått nollvisionen, om svårt skadade och döda i trafiken. Där måste vi dels jobba med vägarna, såsom mer underhåll, bygga bort farliga kurvor, fler räcken, och med bilarna till exempel styrsystem. Dels måste vi bli bättre förare. För man är aldrig färdigutbildad. Vi i M Sverige har tagit fram en app, M Connect, som ger bonusar för gott körbeteende, till exempel goda rabatter på bilförsäkring.
Hur ser bilens framtid ut?
– Vi tror att den frihet som bilen ger kommer människor vilja ha kvar om 100 år. Det betyder att bilen i någon form kommer fortsätta att existera. Huruvida den är förarlös och eller om du kommer köra själv, får framtiden utvisa.