Därför kan en speciallösning behövas i pensionsfrågan

Pensionsfrågan kan avgöra valet. Därför måste de borgerliga partierna leverera en trovärdig lösning – även om den tycks strida mot gamla principer.

"Pensionssystem tenderar att i längden bli ohållbara allt eftersom andelen pensionärer i befolkningen ökar. Då ökar bördan för de generationer som fortfarande är i arbete." skriver Daniel Åkerman i ledaren.

"Pensionssystem tenderar att i längden bli ohållbara allt eftersom andelen pensionärer i befolkningen ökar. Då ökar bördan för de generationer som fortfarande är i arbete." skriver Daniel Åkerman i ledaren.

Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Ledare2021-12-21 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

En undersökning från Pensionärernas riksorganisation, PRO, visar att var femte väljare kan byta parti på grund av pensionerna (TT). Med tanke på det jämna läget mellan blocken inför valet är det politiskt sprängstoff. Socialdemokraterna, med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i spetsen, har redan försökt utnyttja missnöjet.
Risken med en partipolitisk konflikt är att den kan slå sönder hörnstenarna i vad som överlag är ett välfungerande system. Pensionssystem tenderar att i längden bli ohållbara allt eftersom andelen pensionärer i befolkningen ökar. Då ökar bördan för de generationer som fortfarande är i arbete. Det var därför Sverige 1994 gick från ett tidigare förmånssystem till dagens avgiftssystem.
Det ger legitimitet eftersom den pension man får är kopplad till mycket man själv bidrog tidigare i livet till den tidens pensionärer. Införandet av premiepension har också ökat självfinansieringen. Tryggheten har ökat både för att systemet är förutsägbart och för att det faktiskt har gett högre pensioner.
En undersökning från tjänstepensionsföretaget Alecta i somras visar att medianinkomsten för 66-åringar är 72 000 kronor högre i dag än för tolv år sedan. Framför allt tack vare en god utveckling hos tjänstepensionerna och att fler arbetar längre.
Även de med lägst inkomster har fått det bättre visar en rapport från tankesmedjan Timbro (10/10). Andelen över 65-års ålder med en disponibel inkomst under den absoluta fattigdomsgränsen har sjunkit från över 70 procent år 1990 till knappt 20 procent år 2017. Det beror på höjningar av garantipensionen och bostadstillägget.
Ändå finns uppenbarligen ett potentiellt missnöje. Skälet är nog framför allt att en specifik grupp har drabbats negativt av det nya systemet. Det är de kvinnor som under stora delar av livet antingen inte arbetade alls eller enbart deltid, vanligen eftersom de har var hemmafruar. Vid pensionsreformen avskaffades i princip änkepensionen som annars skulle ha bidragit till deras försörjning.
I vanliga fall är speciallösningar för särskilda grupper något som bör undvikas för att värna rättvisan och stabiliteten i systemet. Men eftersom denna grupp är särskilt missgynnad av systemets utformning vore det rimligt. Därtill hjälps gruppen knappt av generella lösningar vilka sprids ut över alla pensionärer.
En sådan lösning borde tas fram av de borgerliga partierna även om det kan ta emot att införa undantag, och trots att det kan kräva mer av dagens arbetande skattebetalare. En riktad insats skulle både avhjälpa det huvudsakliga problemet som går ut över en svag grupp i samhället och samtidigt värna om systemets principer i övrigt.
Pensionspopulisterna i Socialdemokraterna får inte låtas ta över frågan. Systemet bör värnas och utvecklas eftersom det gynnar de flesta, men då kan inte vissa grupper missgynnas.