Sedan apoteksreformerna genomfördes har en del receptfria läkemedel blivit dyrare. Det visar Dagens Nyheters granskning (3/1) som även gör gällande att reformerna därvidlag har misslyckats. Både granskningen och analysen lider dock av vissa brister. Det är inget tvivel om att vissa läkemedel har blivit dyrare sedan 2009.
DN visar att vanliga läkemedel som bland annat värktabletter har blivit billigare, inte minst beroende på att de även får säljas i detaljhandeln. Det ökar konkurrensen och som en följd av detta har priset sjunkit. Lika väntat är att priserna på ovanligare produkter inte utsätts för samma konkurrenstryck.
Målet med apoteksreformerna var huvudsakligen att öka tillgängligheten. Utfallet har granskats flera gånger om och resultatet är för de flesta märkbart i vardagen. Apoteken har blivit fler, öppettiderna har ökats och tjänsterna som erbjuds likaså.
Myndigheten Vårdanalys konstaterade i en rapport från 2014 att 368 apotek hade tillkommit. Det innebar en ökning med 40 procent mot tidigare. Antalet söndagsöppna apotek ökade under samma period med hela 174 procent. Det är väsentliga förbättringar på båda områdena.
Givetvis är apoteken som flest där det bor flest människor – i städerna. Det är knappast märkligt. Men tillgängligheten har ökat över hela landet och varje litet extra apotek som tillkommer är välkommet. Det gör tillvaron mycket lättare för många människor.
Det faktiska problem som har noterats sedan reformerna är ökade svårigheter att få tag på ovanliga receptbelagda läkemedel. Det kan delvis tänkas bero på att den genomsnittliga storleken på apoteken har minskat vilket även minskar möjligheten till lagerhållning. I stort beror dock problemet på de förändrade reglerna om utbyte mot generika som gör lagerhållningen till en komplicerad och dyr affär. Dessa regler infördes oberoende av de övriga omstruktureringarna av apoteksmarknaden i hopp om att spara pengar åt skattebetalarna.
Det fanns förvisso även en tanke om att apoteksreformerna inte skulle öka priserna på läkemedel. DN:s granskning till trots finns det dock inget som visar att så har skett.
Statliga Apoteket AB säger genom sin marknadsdirektör Lars Skutholm till DN att det främst är leverantörernas priser som är skälet till de ökade priserna. Skutholm medger att marginalerna har ökat något även för apoteken, men det finns anledning att tro att prisökningen till stor del kommer från ett annat håll. De flesta läkemedel importeras.
Sedan apoteksreformerna infördes 2009 har världen genomgått en finanskris som bland annat har lett till en svensk penningpolitik som bland annat går ut på att sänka värdet på den svenska kronan så mycket som möjligt. Det gör att det blir dyrare att importera varor, ävenså läkemedel.
Några receptfria läkemedel må ha blivit dyrare. Men det finns inget som visar att det skulle bero på apoteksreformerna. Tvärtom har de förverkligat ambitionerna om ökad tillgänglighet. Ingen torde önska att klockan vrids tillbaka. Det är tecknet på en lyckad reform.