Varje år den 24 december sedan 1975 har filmen ”Karl-Bertil Jonssons julafton”, ljuvligt tecknad av Per Åhlin, sänts på SVT. Tage Danielssons sedelärande saga om den 14-årige Karl-Bertil som Robin Hood i tomtekläder är en folkkär moralitet som också blivit teaterpjäs (en uppsättning av Henrik Dorsin spelas nu på Scala i Stockholm).
Tage Danielsson var själv vänsterhumanist, men hans historia är i grunden en tradering på det traditionellt borgerligt kristna barmhärtighetsbudskapet. Vi som är hyggligt bättre bemedlade har en skyldighet att visa omsorg om våra mindre lyckligt lottade medmänniskor.
Den tanken blir särskilt brännande i juletidens glittrande överflöd, på något sätt bör vi dela med oss från våra dignande bord till samhällets olycksbarn. Det är vad Tage Danielsson vill påminna oss om, oavsett vad man må tycka om Karl-Bertils radikala Robin Hood-metod att idka välgörenhet.
Generationer har sett ”Karl-Bertil Jonssons julafton”, ursprungligen en novell som Linköpings store son skrev för boken ”Sagor för barn över 18 år” (1964), och berättelsen har snarare blivit än mer aktuell med tiden. Då var fattigdomen inte lika synlig som idag när vi stöter på luggslitna tiggande EU-migranter i gatuhörnen.
Deras tillvaro är inte värdig, tiggeri är ingen hållbar väg till försörjning, men de finns likafullt här och ger oss dåligt samvete. Eller skapar sådan irritation i en utpräglat burgen kommun som skånska Vellinge, att lokalpolitikerna där nu fått Högsta förvaltningsdomstolen på sin sida för att med stöd i ordningslagen förbjuda tiggeri vid avgränsade platser.
Därmed etableras en praxis som andra kommuner kan följa efter. Beskedet har exempelvis välkomnats i min egen halländska uppväxtkommun Kungsbacka, symptomatiskt nog också en av landets rikaste och allt detta i samma veva som julfirandet står för dörren! Tajmingen är milt uttryckt osmaklig.
Jag undrar verkligen vad Tage Danielsson skulle sagt.
Visst, tiggeri är inte vackert och det förekommer kriminella nätverk som cyniskt exploaterar dessa utsatta människor. Men då ska de brottsliga människohandlarna sättas dit. Att förbjuda bort tiggarna bara för att vi inte längre orkar se dem är knappast en direkt kristlig lösning.