Veckan som gick var ”Earth Week” i Linköping, en miljömanifestation som detta år hade klimatförändringarna och hotet mot den biologiska mångfalden som särskilt tema. Bakom arrangemanget stod Linköpings kommun, länsstyrelsen i Östergötland och Svenska kyrkan. Lovvärt. Om det inte vore för att lantbruket hamnade i skottgluggen.
I flera av kommunens skolmatsalar skyltades med uppmaningar till eleverna att äta mera grönt och ogilla kreatur. Antikött-propagandan illustrerades med bilden av en ko där vidhängande text löd: ”Mina pruttar är dåliga för miljön”.
Det fick Peter Borring, LRF:s ordförande i Östergötland, att se rött. ”Finns det inte någonting annat av allt ohållbart vi gör i samhället som man kan behöva undervisa eller upplysa våra unga medborgare om än kors pruttande, med tanke på att kossan också bidrar till rätt mycket”, sa han kritiskt till P4 Östergötland (26/3).
I ett utpräglat jordbrukslän som vårt borde den kunskapen inte vara obekant. Tack vare bönderna och deras djurhållning kan det öppna svenska kulturlandskapet bevaras. Betesmarkerna för bland annat mjölk- och köttproducerande kor bidrar inte bara positivt till den biologiska mångfalden, utan binder dessutom mycket växthusdrivande koldioxid. På vilket sätt är det dåligt?
Att för Linköpings skolbarn utmåla kors ”pruttande” - alltså utsläppen av metangas - som ett klimatförstörande miljöproblem är snällt uttryckt vilseledande. Metan är en naturlig del av kretsloppet och försvinner relativt snabbt från atmosfären.
Det helt överskuggande bekymret är de av människan förorsakade industriella utsläppen av fossila koldioxidgaser, som vi kvickt måste begränsa och få ner till mindre skadliga nivåer. Ungefär 40 procent av koldioxidpartiklarna är kvar hundra år i atmosfären, cirka 20 procent stannar i tusentals år.
Informera eleverna om konsekvenserna av detta istället för att skuldbelägga bönderna för kornas matsmältning.