Och nu har det hänt. Sverige är i chock efter den brutala terrorattacken som drabbat centrala Stockholm. Denna djävulskt omänskliga gärning har färgat fredagen med blod och död. Senaste uppgifterna talar om minst tre döda och åtta skadade, samtliga nedmejade av en lastbil som sägas varit kapad. Tillvägagångssättet bär uppenbar likhet med tidigare IS-relaterade terrordåd som skakat Europa, som det fasansfulla lastbilsmassmordet i franska Nice den 14 juli förra året.
Helt klart är att den som gör sig skyldig till ett sånt här barbariskt angrepp måste vara från alla normala sinnen och medmänskliga reflexer, som vanligen är satta ur spel av den blinda fanatismens mordiska berusning.
Vår epok är en epok präglad av terror. Att inte även Sverige skulle utsättas för den helvetiska våldsvåg som skördat så många offer i våra europeiska broderländer och i övriga världen vore förstås ytterligt naivt att tro. Terrorn erkänner inga gränser. Varningar har hörts länge och i massor.
Likafullt går det inte att känslomässigt förbereda sig på en fruktansvärd händelse som denna. Det isar krampaktigt ända in i märgen. Den spirande aprilvåren 2017 kommer för oss alltid vara förknippad med vad vi i denna stund tvingas genomlida. Förtvivlan, rädsla, förvirring, vrede och djupaste sorg har tagit vårt land i ett mardrömsaktigt grepp. I våra tankar är offren och deras anhöriga, banden knyter oss samman i vetskapen att om dessa människor lika gärna kunde varit du och jag.
Men ur detta måste vi komma starkare, mer beslutsamma än någonsin att försvara vårt öppna demokratiska samhälle och humanismens värden. Terroristerna vill att vi ska försvagas av skräck och böja knä inför deras förryckta anspråk. Aldrig! Aldrig!
Vi ska resa oss upp ur denna hemska dags erfarenhet. Vi ska lugnt och metodiskt bekämpa ondskans hantlangare. Vi ska orubbligt slå vakt om Sverige som frihetens och medmänsklighetens land. Vårt budskap till dem som hatar oss är detta: ni har valt fel måltavla, ni är dömda att förlora.