Sedan SJ bolagiserades och omorganiserades i slutet av 80-talet har järnvägsresandet i Sverige mer än fördubblats. Avregleringen har ökat kapaciteten, minskat kostnaderna på regionala sträckor och sänkt priserna i fjärrtrafiken.
Att tågen blivit konkurrenskraftigare är förstås en glädjande framgång. Men den bristande punktligheten drar oundvikligen ner betyget.
Förra året var inte särskilt roligt för resenärerna på de svenska järnvägarna. 12 procent av passagerartågen var försenade. Under innevarande års första kvartal har en viss uppryckning skett jämfört med samma period i fjol.
Dock dröjer det innan fenomenet med tålamodsprövande väntan på perrongerna blir sällsyntare i vårt land. Det nationella målet om att minst 95 procent av tågen ska gå i tid 2020 kommer inte att uppfyllas, har Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon tidigare förkunnat.
Men i juni äger en internationell konferens rum i Norrköping, där japanska tågexperter redovisar sina erfarenheter. Det borde vara en högintressant programpunkt för Trafikverkets deltagare.
Lyssna gärna redan nu på det reportage P1:s Vetenskapens värld sände i måndags om hur japanerna löst problemen som vi brottas med. Över hälften av alla resor i Japan sker på järnväg. Punktligheten är närmast total. Och då är man verkligen noggrann med klockan.
I Sverige räknas inte förseningar om tågen anländer mindre än fem minuter försent. I Japan jagas det ständigt sekunder, efter blott en minuts försening ljuder larmet.
Hur är det möjligt med en sådan precision? Svaret är ett järnvägssystem som kan tyckas överraskande icke-avancerat. Man har medvetet satsat på enkel, stryktålig teknik. Exempelvis är tågen gammalmodiga, men robusta och effektiva.
Växelfel är ett vanligt bekymmer i Sverige. Inte i Japan, som minimerat störningar av det slaget genom att kontinuerligt reducera antalet växlar på banorna. Allt som tenderar att lätt gå sönder är anatema.
Vidare är systemet helprivatiserat. De vinstdrivande tågbolagen sköter rubbet: trafiken, spåren, stationerna och underhållet. Hos oss är som bekant ansvaret delat på flera händer, vilket gör verksamheten mera tungrodd.
I Japan slår förseningar direkt mot företagens ekonomi. I Sverige är incitamenten att vara punktlig i tågtrafiken inte lika omedelbara. Nog finns en del att lära.