Christian Dahlgren: En stor svensk revolutionär

Krävs alltid politik för att göra samhället bättre? Ingalunda!

Tore Wretman håller koll i köket på Stallmästaregården.

Tore Wretman håller koll i köket på Stallmästaregården.

Foto: PRESSENS BILD

Ledare2016-04-04 05:15
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Få har spelat en sån roll för att ge oss ett godare liv som kökets renässansman Tore Wretman (1916-2003). Under 1900-talets första svenska hälft var det som i allmänhet serverades på borden torftigt, stabbigt och ambitionslöst. Gick man på lokal var syftet mest att grogga när den egna motboksransonen sinat. Denna solkiga kultur ändrade Wretman.

Han lyckades på 30-talet komma till Paris som restauranglärling (lyckades är verkligen ordet, eftersom dåtida restriktioner krävde att franska kocklärlingar skickades i utbyte - och vad hade de att hämta här?). Från gastronomins hemland återvände sedan Wretman för att revolutionera matlagningen och kroglivet i Sverige.

1945 tog han över det nedgångna Stockholmshaket Riche. Det blev starten på ett lysande restaurangimperium med ställen som Teatergrillen, Stallmästaregården och Operakällaren. Här sattes ribban för hela branschen, som tvingades till en välbehövlig uppryckning. Wretmans värdskap betydde att måltiden skulle vara en njutningsfull helhetsupplevelse av service, meny och estetik (maten på tallriken måste vara tilltalande även för ögat!). Något liknande var tidigare främst förbehållet överklassens exklusiva miljöer. Men uppsvinget för uteätandet á la Wretman innebar en demokratisering.

Han var en stor folkbildare, inte minst genom radioserien "Novisen vid spisen" (där bland annat den i åratal ständigt handfallne programledaren Folke Olhagen fick lära sig att koka den okända rätten spagetti). Gillar ni förresten avokado, grönpeppar, Rhode Island-sås, Toast Skagen och plankstek? Det är endast bråkdelen av nyheter som Wretman introducerade.

Han öppnade inte bara matvärlden för oss. I förening med detta värnade han samtidigt traditionen från den inhemska husmanskosten (som smörgåsbordet). Gissa vem som var Wretmans idol och inspiratör? Charles Emil Hagdahl från Linköping, som 1879 gav ut den första moderna svenska kokboken. Där samlade Hagdahl både recept från burgna svenska gårdar och från det franska köket. Klart det var en östgöte som dukade för vår gastronomiska revolution!