Christian Dahlgren: Dubbelmordet snart löst?

Utmärkt att DNA-tekniken utnyttjas effektivare.

Jakten på dubbelmördaren har tagit en lovande vändning.

Jakten på dubbelmördaren har tagit en lovande vändning.

Foto: Johan Nilsson / TT

Ledare2019-03-05 17:30
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Den 19 oktober 2004 höggs åttaårige Mohamad Ammouri och 56-åriga Anna-Lena Svenson brutalt ihjäl på Åsgatan i Linköping. Gärningsmannen kom undan, trots en brottsutredning som är en av de mest omfattande i svensk kriminalhistoria.

Att dubbelmördaren gäckat rättvisan är särskilt frustrerande med tanke på att det finns en mycket övertygande teknisk bevisning. En butterflykniv med både gärningsmannens och offrens blod hittades ju i närheten. Polisen har alltså en unik DNA-profil. Men har aldrig under fjorton år och tusentals topsningar lyckats matcha den mot någon person.

En justering i polisdatalagen som nyligen trädde i kraft kan ändra på det. Den ger möjlighet till en utvidgad så kallad familjesökning i polisens stora DNA-register över 163 000 misstänkta och dömda brottslingar. Har dubbelmördaren en nära släkting bland dessa ökar chansen betydligt att gåtan blir löst.

Som Corren rapporterat om har polisen redan träffar på ett trettiotal personer med snarlika DNA-profiler som ska börja förhöras. Genom ett pilotprojekt har polisen även fått specialtillstånd att göra parallellsökningar i kommersiella släktforskningsregister.

"Vi har lagt ner enorma resurser på det här fallet och vi vill kunna klara upp det här. Det här är ett nytt, väldigt kraftfullt verktyg. Det känns bra även om vi inte ska ta ut något i förskott", säger förundersökningsledaren Jan Staaf (Corren 4/3).

Låt oss innerligen hoppas att polisens effektivare användning av den moderna DNA-tekniken leder till att rättvisa äntligen skipas och dubbelmördaren får ett hårt, välförtjänt straff bakom lås och bom.

Dock bör ändå en viktig fråga av principiell natur ställas i sammanhanget. Finns inte en risk att DNA-trålandet utvecklas till ett alltför kraftfullt kontrollverktyg i statsapparatens händer som äventyrar vanliga hederliga medborgarnas integritet och privata frihetssfär? Jo.

Tydliga, noga utformade regler som garant mot icke-önskvärda konsekvenser är därför nödvändiga att slå vakt om.

Men i avvägningen att ge polisen bättre förmåga eller ej att med DNA-teknikens fulla potential spåra upp, sätta dit och skydda oss från grova brottslingar som mördare, våldtäktsmän och terrorister borde det rimligen inte vara något snack.