Det var Socialdemokraternas mantra när partiet fortfarande satt i opposition. Möjligen låg det en djupare sanning i det, även om S-retoriken främst var menad som ett angrepp på Reinfeldtregeringens verkliga eller påstådda tillkortakommanden.
Inte så att en apokalyptisk systemkollaps står för dörren. Men det finns tecken på sprickbildningar i samhällsstrukturen som följd av kantringstendenser i värderingsklimatet. Och det gäller inte enbart Sverige, utan den kulturgemenskap vi tillhör.
Chris Patten, tidigare EU-kommissionär och Hong Kongs siste brittiske guvernör, menar i DN den 28/7 att västvärlden numera kan "beskrivas som dekadent". Han exemplifierar genom att identifiera en moralisk röta i EU när det gäller hållningen till antiliberala regimer och dess nonchalans av mänskliga rättigheter.
En illustration är det ovärdiga kryperiet inför Kina, där vaktslåendet om kommersiella handelsintressen fått EU:s ledare huka i buskarna om Pekingdiktaturens brutala politik mot oliktänkande. En annan är EU:s slapphet gentemot den egna medlemsstaten Ungern, vars premiärminister Viktor Orbán demonstrerar öppet förakt mot snart sagt alla demokratiska normer som unionen står för.
Patten hävdar att EU:s anspråk på att vara ett värderingarnas samfund riskerar att undermineras och varnar för utvecklingen av ett utrikespolitiskt förfall liknande 20- och 30-talen. Om detta är en konsekvens av dekadensens tidsanda är inte svårt att finna andra uttryck.
Ta bara det svenska lånekalaset, underblåst av ohållbart nedtrycka räntor. Vi skuldsätter oss som morgondagen inte fanns. Hushållens totala bolån är nu rekordhöga, över 3000 miljarder kronor. Samtidigt festas det loss på billiga konsumtionskrediter till bilar, resor, etc. Vad händer när konjunkturen vänder, räntorna normaliseras och allt måste betalas?
Och vad är inte skandalen kring säkerhetsläckaget i Transportstyrelsen, där rena lagbrott skett, om inte dekadensfenomen i förvaltningssektorn? Färskt i minne innan detta episka haveri uppdagades är avslöjande oegentligheter på Statens fastighetsverk, Karolinska institutet, Skatteverket och självaste Riksrevisionen. "Tyvärr har vi upplevt att värdegrunden sviktar betänkligt för statstjänstemän", sa i början av året Ulla Andrén från antikorruptionsorganisationen Transparency International.
Hur sedan den politiska hanteringen och ansvarstaget i regeringen fungerade angående just genomklappningen i Transportstyrelsen har vi redan på ett deprimerande vis sett. Där bevisade Löfven och hans närmaste ansvariga statsråd onekligen att något gick sönder.
Har Patten rätt om dekadensens frätande utbredning i vårt västliga samhälle? Då finns åtminstone den historiska trösten att allt går i cykler. Men var beredd på att baksmällan före uppryckningen kan bli tuff.