Låt oss först konstatera att Sverige brukar ligga i världstoppen när det gäller lägst spädbarnsdödlighet. Vår neonatalvård håller yppersta klass. Underskottet av barnmorskor har inte lett till att fler nyfödda dör, statistiskt sett.
Men många ansvariga regionpolitiker runtom i vårt land har uppenbarligen svårt att förstå vilken djup oro som finns hos blivande föräldrar på grund av de ständigt återkommande larmen om att det inte finns tillräckligt många barnmorskor att tillgå. Sedan löser det sig på något sätt ändå. Arbetsgivarna - regionpolitikerna - förstår i sista minuten att betala hyfsat med övertid för att få barnmorskor att rycka in.
Danderyds sjukhus i Stockholm drabbades plötsligt åter av denna insikt: ”Hoppsan det fattas visst barnmorskor för 500 arbetspass. Hoppsan vi måste visst komma med ett erbjudande!”
Det anmärkningsvärda, för att uttrycka det milt, är att det inte handlar om någon plötslig efterfrågechock på förlossningstjänster. Blivande mödrar skrivs ju in på BVC och väljer BB där de möjligheterna finns. Vi talar om minst ett halvårs förberedelsetid innan BB ska leverera sin tjänst.
Dessutom går det att ställa en betydligt längre prognos utifrån hur stor andel av befolkningen som väntas föda. Enkelt uttryckt: ju fler 30-40-åringar det finns i befolkningen desto fler barn kommer att födas. Och Sverige lider definitivt inte av någon brist på regionbyråkrater som kan göra dessa elementära prognoser. Ändå inträffar dessa ständigt återkommande larm om brist på barnmorskor.
Svaret är alltså att regionerna är usla arbetsgivare. Naturligtvis inte alla, och i alla avseenden.
En ansvarig regionpolitiker kan i alla fall jämföras med en styrelseledamot i ett börsbolag. Börsbolagets styrelse vet att det statistiskt går att se hur efterfrågan på bolagets tjänster ser ut under ett år, och ser till att företaget har resurser för att möta behoven. Ett börsbolag som tvingas att rycka ut och panikhöja lönerna för att säkerställa utlovade leveranser, möts garanterat av ett dramatiskt sänkt bolagsvärde.
Hur svårt kan det vara? Skippa dessa ständiga brandkårsutryckningar med plötsligt ihopsnickrade bonus. Tänk långsiktigt. Ge barnmorskorna bättre betalt och förmånligare arbetstider. Visst, det kostar pengar. Men alla dessa lönepåslag i paniksituationer gör det också.
Regionfullmäktige i Stockholm har hela 149 regionpolitiker. Lägg handen på hjärtat vid nästa fullmäktigemöte och bekänn: ”Jag förstår att om vi inte ger barnmorskor - eller andra anställda - tillräcklig goda arbetsvillkor så uppstår en bristsitutation.”