Nej, det blir ingen folkomröstning i Åtvidaberg om den omdiskuterade biblioteksflytten. Och det var nog klokt resonerat av kommunfullmäktige. Nu bör inte Socialdemokraterna slå sig för bröstet och pösa om att politiskt ansvar och representativ demokrati-argumenten är avgörande i sammanhanget. Det är de nämligen inte. Ett biblioteks placering i en liten kommun som Åtvid hade mycket väl kunnat vara en lämplig sak att folkomrösta om – om det hade funnits två tydliga alternativ.
Men saken är ju så komplicerad och långt ifrån en fråga om ja eller nej. Från början kan det ifrågasättas om det var särskilt hederligt att i budgeten baka in beslutet om flytten från nuvarande centrala läge till de gamla industrilokalerna. Kostnadsposten skulle naturligtvis tas där, men i den låg också beslutet att flytta biblioteket.
Sedan är den utpekade B-fabriken inte alls någon idealisk plats för ett bibliotek. Länsstyrelsen säger nej eftersom det inte är ställt bortom tvivel att platsen är fri från hälsofarliga gifter och föroreningar. Därtill kommer den dyra renoveringskostnaden och medlen som avsatts verkar inte ens räcka.
Centerpartisten Joakim Magnusson, vars parti är emot flytten till B-fabriken, påpekade förnuftigt under debatten att även om en folkomröstning skulle genomföras, vore resultatet bara rådgivande. S- och M-majoriteten kan ändå göra som den vill.
Precis som den brukar. S och M, som tillsammans är inne på sin tredje mandatperiod i majoritet, har fått mycket kritik för odemokratiskt ledarstil och att inte lyssna på oppositionen. Att Centern och de andra partierna som är emot biblioteksflytten till B-fabriken säger nej till folkomröstning, handlar inte om att lägga sig platt för majoriteten. Istället visar de prov på omdömesförmåga och att de är rädda om kommunens resurser. En folkomröstning är inget gratisprojekt. Och skulle majoriteten än en gång visa nonchalans inför oppositionen och folkets vilja (om det nu skulle bli nej), har det varit pengar i sjön.
Medborgarna som samlat in underskrifter, och de som skrivit på, bör inte känna sig nedslagna av kommunfullmäktiges nej till deras förslag om folkomröstning. Era röster har blivit hörda. Ni har delar av oppositionen på er sida. Saken är ännu inte avgjord.
Det knakande samarbetet i den stora majoriteten kanske skulle må bra och stärkas av att lyssna på andra ibland, denna fråga är väl så god som någon att börja med?