Under åren 2021–2022 väcktes åtal mot drygt en tredjedel av de misstänkta för allmänfarlig ödeläggelse. Hittills i år har det minskat till en fjärdedel. Det kan äventyra allmänhetens förtroende för rättsväsendet.
Enligt vice chefsåklagare John Nilsson vid Göteborgs åklagarkammare kan det bero på bristande bevisning. Han förklarar för Sveriges Radio att bomberna har blivit kraftigare med tiden, vilket leder till ökad sprängverkan och eventuella svårigheter att säkra tillräckligt med bevis. Bevisen förstörs helt enkelt i explosionen. Han försäkrar dock att de gör allt de kan för att komma framåt i utredningarna.
Det finns ingen anledning att betvivla att rättsväsendet gör allt i sin makt för att klara upp sprängningarna. Men om nu gärningsmännen lyckas undvika rättvisan och släpps på fri fot, kan de ju fortsätta spränga hus med vetskapen om att de sällan, eller aldrig, blir straffade. Det är illa.
Än värre är att i skuggan av de gängkriminellas konflikter drabbas oskyldiga. Ett exempel är händelsen den 28 september i år, då en kvinna i 25-årsåldern omkom i en explosion i Uppsala. Kvinnan hade ingen gängkoppling och var troligtvis inte det tilltänkta offret. Däremot bodde hon granne med anhörig till Rawa Majid, även känd som "Kurdiska räven", som förmodligen var måltavlan.
Den fackliga tidningen Dagens Arbete har gjort en granskning som visar att sprängmedel försvinner från byggarbetsplatser och används i sprängdåd. Tidningen rapporterade att ett halvt ton sprängmedel stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Vid flera fall har sprängmedel från byggarbetsplatser hittats i bomber. Ofta är det anställda själva som smugglar med sig sprängmedel ut från arbetsplatsen.
Att sådant sker är emellertid ingen nyhet. Redan år 2019 flaggade sprängexperterna Dan Loyd och Hans Wallin för detta och uppmanade till åtgärder.
Den nuvarande regeringen har hörsammat problemet och beslutat att ge myndigheterna som ingår i nationellt forum för sprängämnessäkerhet i uppdrag att förhindra sprängningar. Bland annat diskuteras ett nationellt sprängmedelsregister. Det är nog bra även om kontrollen riskerar att bli svår.
Regeringen har också beslutat om lagändringar avseende hemliga tvångsmedel, vilket borde underlätta bevissäkring. Förslaget innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än tidigare. Förhoppningsvis kan man denna väg lagföra de som innan undkommit rättvisan för att bevisen bokstavligen gått upp i rök.
Att åtgärder vidtas är bra, men det är mindre önskvärt att det tummar på oskyldiga personers integritet. När nu rättsväsendet fått fler verktyg för att bekämpa den grova brottsligheten är det angeläget att det snarast syns i andelen uppklarade grova brott.