Åter illustreras det problematiska med den offentliga sektorns företagande. Som Corren rapporterat har de styrande i Motala anlitat en konsultfirma till en saftig kostnad i ett av sina kommunala bolag för att utreda hur kommunen ska kunna göra en bolagskoncern av sin flora av affärsdrivande verksamheter.
Upplägget möter hård kritik från oppositionens Peter Karlberg (V) och Elias Halldén (MP). Genom att låta konsultredningen ske via det kommunala bolaget Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB har öppenheten blivit lidande, menar de. Bara ett litet antal politiker har varit delaktiga i processen, informationen har varit otillräcklig, insynen för press och allmänhet har försvårats.
Kommunalrådet Annelie Almérus (M) ser dock ingenting konstigt i hanteringen. Eftersom utredningen skett i ett politiskt styrt bolag finns möjligheter till insyn och allt kommer att lyftas upp i ljuset. Oppositionen lär väl knappast låta sig nöja med att blott ta hennes ord som garanti för den saken.
Kommunala bolag är en marknadsekonomiskt skadlig och demokratiskt osund hybrid mellan förvaltning, företagande och partipolitiskt maktutövande. Tendenser till ljusskygghet och annat otyg är närmast inbyggt i konstruktionen, som Riksrevisionens tidigare chef Inga-Britt Ahlenius påpekat. Hon har länge haft ett ont öga till kommunernas bolagiseringsiver och allt vad det riskerar att medföra i form av bristfällig styrning, kontroll och ansvarsutkrävande.
Nyligen konstaterade korruptionsexperten Claes Sandgren i en obekväm artikel på DN Debatt (4/2) att bolagiseringen av den offentliga förvaltningen har ”skapat ökade förutsättningar för maktmissbruk” och hänvisade till mutskandalerna i Göteborg som avskräckande typexempel. Politikerna som ”satt i styrelserna för de kommunala bolagen hade ägaransvaret och skulle se till bolagens bästa. Men de var också fullmäktige- kommunstyrelse- och nämndledamöter och skulle som sådana granska sig själva. Intressekonflikten var uppenbar, insynen försämrades och ansvarsutkrävandet tunnades ut eller till och med omintetgjordes”.
Offentlig och privat rättsordning hamnar i konflikt på ett mycket olyckligt sätt. ”När det uppstår korruption i en kommun, då är ett kommunalt bolag nästan alltid inblandat”, hävdar forskaren Andreas Bergh (fPlus 26/1) som är medförfattare till den granskande rapporten ”Kommunala bolag – i vems intresse?”.
Det rimligaste borde naturligtvis vara att istället helt avveckla den kommunala bolagsverksamheten i Motala. Det vore också en uppgift värdigare en moderat partiföreträdare som Annelie Almérus.