Svenska fängelser är närmast är fullbelagda. Samtidigt har politiker ambitionen att stävja brottsligheten. Något som blir svårt utan strängare straff, fler fängelseplatser och
ökade resurser till kriminalvården.
Kriminalvården larmade i juni om att antalet upptagna fängelseplatser ökat från 85 till 95 procent på en mandatperiod.
Med lägre beläggning kan kriminalvården sära på bråkiga interner och ha bättre överblick. Överfyllda fängelser innebär en exponentiell ökning av våldet enligt Fredrik Wilhelmsson, enhetschef på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning. Dessutom ökar risken för radikalisering och rymningsförsök samtidigt som chanserna minskar för att interner ska rehabiliteras när fångvårdspersonalen ansträngs och inte har samma översyn.
Att vilja skärpa straffen är ett populärt drag hos politiker för att visa handlingskraft. Men det har visat sig vara vanskligt i praktiken.
Att höja maxstraffet för brott innebär inte per automatik att domstolarna kommer att tillämpa hela straffskalan. Domstolar dömer nämligen som regel i den lägre delen av straffskalan. Mer effektivt är då att höja minimistraffen för brott. Detta kräver dock att justitieministern får med finansministern eftersom fler och längre fängelsestraff innebär ökade statliga utgifter.
För att stävja den grova brottsligheten måste fler dömda brottslingar faktiskt sitta inne. Huruvida längre straff påverkar brottsligheten råder det delade meningar om men straffet håller som allra minst kriminella borta från gatorna under tiden de sitter inne och dessutom utgör straffet en institutionalisering av hämnd.
Innan politiker tittar på hur straffskalorna kan höjas och vidgas kan de se till att dömda brottslingar faktiskt sitter den tid som är föreskriven. Främst genom att avskaffa de olika straffrabatterna såsom ungdomsrabatten, regeln om villkorlig frigivning efter två tredjedelar av tiden och den så kallade mängdrabatten.
Den som döms för flera brott får i dag ett samlat straff som är mindre än den ackumulerade summan av straffvärdet för samtliga brott. Tag tre betala för för två må vara ett framgångsrikt säljknep i detaljhandeln men bör knappast vara en en princip för vårt rättssystem.
Villkorlig frigivning borde rimligtvis fortsatt vara en möjlighet i vissa undantagsfall som efter gott uppförande, men inte som huvudregel för samtliga dömda.
Diskussionen kring den villkorliga frigivningen blossade upp i samband med att Hagamannen – en av Sveriges värsta sexualförbrytare – frigavs trots att återfallsrisken bedömdes som hög. Numer finns det dock en riksdagsmajoritet för att avskaffa den automatiska villkorliga frigivningen. Till och med Socialdemokraterna har delvis börjat anpassa sin politik efter verkligheten och förordar nu att avskaffa ungdomsrabatten. Är man myndig att rösta i allmänna val är man också vuxen nog att avtjäna ett straff.
Det är hög tid att råda bot på detta, men det kräver fler fängelseplatser.