I helgen hade SSU, Socialdemokraternas ungdomsförbund, sitt nationella årsmöte. Mötet valde bland annat om östgöten Lisa Nåbo till förbundsordförande.
Men man diskuterade även kärnkraftens framtid. De unga socialdemokraterna har nämligen ändrat sig i kärnkraftsfrågan. I sitt nyklubbade handlingsprogram står det att det “behövs alla fossilfria energislag för att klara klimatomställningen”.
Att ge upp sitt kärnkraftsmotstånd är ett stort och viktigt steg för SSU. Senast 2011 krävde dåvarande SSU-ordföranden Jytte Guteland i en debattartikel i Dagens Nyheter att Socialdemokraterna skulle ”ta täten i avvecklingen” av kärnkraften. “Särskilt angrep hon fackförbundet IF Metall, som hon menade stod i vägen för att agera progressivt”, skrev Peter Wennblad på Svenska Dagbladets ledarsida igår.
Dåvarande ordförande för IF Metall hette Stefan Löfven och replikerade att ”Det går inte att ta bort halva vår elförsörjning utan att det får konsekvenser”. Tre år senare blev han statsminister och lät SSU-linjen bli regeringens politik (SvD).
Men Löfven hade rätt i sin replik. Därför är det positivt att kärnkraftsmotståndet minskar. För även moderpartiet S har börjat låta mer kärnkraftspositiva på sistone. Liberalen tillika klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari meddelade på en presskonferens i januari att regeringen kommer gå till riksdagen med ett förslag om att kärnkraft ska få byggas på fler platser. Att ny kärnkraft kommer byggas är därmed inte en särskilt långsökt.
Mer kärnkraft är bra. Hur annars ska vi få tag på all fossilfri el? Energimyndigheten tror att elbehovet kan dubblas till 2035.Kärnkraften är pålitligt och det ger stabil och planerbar el. Men energislaget har samtidigt ett, kanske oförtjänt, dåligt rykte.
Trots att kärnkraften är det energislag som ger upphov till minst antal dödsfall per terawattimme. Siffror från Our world in data, olyckor och luftföroreningar inräknat, visar att kärnkraft till och med dödat färre än vindkraft. 0,03 dödsfall per terawattimme mot vindkraftens 0,04. Vattenkraft ligger som jämförelse på 1,3 och kolkraft är värst med 32,72.
Men kritikerna är kanske mer oroade över miljön runt verket. Särskilt nu när vi blir påminda om extremvädrets faror i och med stormen Hans. Tankarna kan ju osökt vandra till minnet att stormen Gudrun från vintern 2006.
Det var ju just en naturkatastrof, dock jordbävning och tsunami, som orsakade kärnkraftsolyckan 2011 i japanska Fukushima. Verket var konstruerat för att stå emot tsunamis med upp till 5,5 meters våghöjd, vågarna som kom i tsunamin nådde dock 14-15 meters höjd. Men undersökningar av Fukushima visade att verket ändå klarade jordbävningen förvånansvärt bra. Tänk då om den faktiskt varit byggd för 15 meter höga vågor.
Även om konsekvenserna av strålning kan bli stora så kom lärdomen med tsunamin att bygga för extremare väder.
Samma sak gäller i Sverige. Stormen Gudrun anses vara en av de kraftigaste stormarna som någonsin drabbat Sverige. Tusentals hektar skog fälldes eller skadades. Det blev strömavbrott och skadade bostäder. Men stormen ledde också till en ökad medvetenhet om vikten av beredskap inför extremväder och behovet av att skydda infrastruktur mot naturkatastrofer.
Det är bra. Kärnkraft behövs, men riskerna borde också diskuteras ordentligt istället för att soppas under mattan. Diskuteras problem öppet kommer fler förhoppningsvis känna sig trygga.
Framtidens kärnkraft behöver ta lärdom från Fukushima och Gudrun. Kärnkraftens starkaste argument är att den är pålitlig. Därför behöver nya kärnkraftverk byggas just pålitligt. För hur ska vi annars klara av att mätta elbehovet?