Att handla mat är dyrt – men bojkotten gynnar bara kedjorna

Kraven växer på livsmedelskedjorna att sänka matpriserna. Risken är att det gör oss fattigare.

En uppmaning till bojkott av de stora livsmedelskedjorna har fått enormt genomslag. Men protesten riskerar att slå fel.

En uppmaning till bojkott av de stora livsmedelskedjorna har fått enormt genomslag. Men protesten riskerar att slå fel.

Foto: Niklas Holm

Ledare2025-03-02 05:00
Detta är en ledarkrönika. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Tycker du att det har blivit dyrt att handla mat? Då är du inte ensam. På sociala medier sprids just nu en uppmaning om att under vecka 12 bojkotta de större butikskedjorna, som en protest mot höga priser.

Den som är frontfigur för initiativet är studenten Filippa Lind, 27, i Malmö. I TV4 säger hon att om företagen märker att de förlorar på de höga matpriserna så kommer de till slut att vika sig. Initiativet har lyfts av bland annat matinfluencern Jenny Frennberg.

Det är dock inte så enkelt som det låter. Tyvärr. Matpriserna kommer inte att vända ner i källaren bara livsmedelskedjorna skruvar ner sina marginaler.

Ta priset på ett paket kaffe som exempel. Det har skjutit i höjden efter att frost, torka och bränder häromåret slog mot kaffeodlande delstater i Brasilien. En ekonomisk oro i Brasilien har även spätt på problemet, då en del odlare har valt att behålla kaffebönor i lager.

Att många livsmedel har blivit dyrare är annars en effekt av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de efterföljande sanktionerna. Innan kriget köpte Europa viktiga insatsvaror som behövs för att odla mat från Ryssland och Belarus. Ungefär 40 procent av EU:s gödsel togs därifrån. Och med den ryska gasen försvann mycket av den billiga energi som drev allt från europeiska gödselfabriker till växthusodlingar.

Även bränslepriserna har som bekant stuckit iväg efter kriget. För att inte tala om arbetskostnader och räntor, som även de tynger många företag.

Ingenting av det här kan heller ICA, Coop eller Axfood göra något åt.

Är då konsumentupproret mot höga priser helt utsiktslöst? Kanske ändå inte helt.

För i takt med att upproret har växt verkar idén med det ha klarnat. Det som började som en ilsken protest över dyr olivolja håller sakta på att utvecklas till ett upprop för större mångfald av aktörer på livsmedelsmarknaden.

undefined
Att handla mat känns allt oftare som ett rån.

I Svenska Dagbladet säger Filippa Lind att bojkotten är början på en rörelse. I samma artikel uppmanas konsumenter att handla från småskaliga aktörer och lokala producenter i stället för livsmedelsjättar.

Det lär dock ta tid att få till förändringar. Och det är inte troligt att maten blir billigare. Men på sikt kan en större mångfald av aktörer på livsmedelsmarknaden ändå göra oss rikare.

Ny amerikansk forskning visar att orter där detaljhandelsjätten Walmart har etablerat sig på totalen blir fattigare. Och det här kan låta överraskande. Walmart är ju känt för sina låga priser.

Men det studierna visar är att när marknaden tas över av en jätte som Walmart slås mindre butiker ut, vilket innebär förlorade jobb lokalt. Även lokala producenter försvinner, eftersom de inte är tillräckligt stora för att kunna leverera till en global gigant som Walmart. Så trots att det är billigare att handla på Walmart riskerar de som gör sina inköp där att bli fattigare på totalen.

På det här sättet spelar också matprisupproret livsmedelsjättarna i händerna, genom kravet på lägre priser. För det är genom enorma stordriftsfördelar, pressade priser och ohejdad import från lågprisländer som de största butikskedjorna knäcker de mindre småskaliga och lokala producenterna, som upproret säger sig värna.

En bättre uppmaning hade därför varit att under vecka 12 enbart handla lokalproducerat eller svenskt i de stora butikerna. För om vi ökar andelen svenska och lokala livsmedel i matkassen blir vi i längden rikare.