En rad skolor i Linköping har fått en ny storägare. Det är fastighetsmiljardären Roger Akelius.
I Dagens Industri har Roger Akelius beskrivits som kapitalismen personifierad. Det är träffande.
Genom sina böcker om skatt och deklarationer på 1980-talet så lärde han mängder av svenskar skatteplanera. Senast har Roger Akelius blivit känd för att ha gjort en av de bästa svenska affärerna genom tiderna, när han 2021 sålde fastigheter till Heimstaden för 92,5 miljarder kronor innan marknaden dök.
Det är alltså en slipad affärsman som häromdagen gick in som storägare i börsnoterade Academedia, som äger 800 skolor i Sverige och norra Europa. I Linköping äger utbildningskoncernen Vittra i Lambohov och Montessori Mondial i Johannelund. I den lokala portföljen finns vidare gymnasierna Praktiska och LBS Kreativa. I Motala drivs Innovitaskolan, tidigare Karin Boyeskolan.
Vad vill då Roger Akelius med Academedia? Minska kostnader, öka intäkterna och maxa vinsten? Tvärtom. Han vill slopa utdelningen till aktieägarna och storsatsa på utbildningarna.
I Dagens Industri berättar Akelius om sin plan: "Min dröm är att kunna visa att tusentals fler elever är godkända efter nian, att tusentals fler klarar högskoleprovet, att barn till invandrare kan skriva och räkna på svenska och att mobbningen i skolor minskas radikalt."
För att uppnå det vill han minska barngrupperna, från 30 till 6 elever. En åtgärd som ska få bort mobbning och förbättra inlärningen. Han ogillar även betyg och de omfattande kraven på dokumentation, som tynger lärarna.
Med andra ord så vill Akelius att Academedia ska sätta utbildnings kvalité i centrum. Det är vällovligt. För det verkar finns en tendens att skolor konkurrerar om betyg – läs glädjebetyg – snarare än själva läroupplevelsen. Det går inte heller att sticka under stolen med att kvalitén lätt blir lidande när avkastningen ska öka.
Det Roger Akelius gör genom sitt intåg i Academedia är något som svenskt näringsliv borde ha gjort för länge sedan. Att ta sitt ansvar.
Läget i Sverige är inte bra. Unga ser mörkt på framtiden. Allt fler yngre väljer bort skolan för en livsstil som kriminell. Och det offentliga förmår inte hantera det.
Ska den mörka utvecklingen vändas krävs att skolan åter blir en plats som kan förverkliga drömmar. Där livs- och klassresor kan göras. Och Akelius intåg i skolan ger hopp om att en förändring är möjlig.
Fler i näringslivet bör följa Akelius exempel och köpa in sig i skolföretag och kräva utdelningsstopp. Det finns i Sverige många stiftelser sprungna ur näringslivet med allmännyttiga ändamål. Det är den typ av ägare som svenska friskolor bör ha.
Tanken med friskolereformen var också att stiftelser och föreningar skulle få en chans att öka mångfalden av skolor. Målet med reformen var knappast att hundratals skolor skulle hamna på börsen, vilket är där vi står nu.
Som en konsekvens av utvecklingen har den politiska debatten om friskolorna kommit att kretsa kring skolföretagens vinster. Vinstförbud har varit en av de hetaste frågorna under senare år. Vänstern har krävt ett stopp för vinstuttag. Högern har halvhjärtat stretat emot.
Det är i det här infekterade läget som Roger Akelius – kapitalismen personifierad – oväntat kliver in på scenen, blir storägare i Academedia och kräver utdelningsstopp. På frågor om hur hans icke existerande avkastningskrav ska fungera i ett börsbolag svarar mångmiljardären att kvartalsekonomi är för amatörer: "Vill man bli rik på riktigt ska man utgå från en placerings långsiktiga värdeökning.”
En mer långsiktig investering än i svensk skola är svår att tänka sig. Och i det här fallet räknas inte vinsten enbart i kronor.