Å ena sidan går man mot vänster. Opinionsmätningar visar att partiets väljare alltmer identifierar sig som vänster. Det är inte att undra på. Nya medlemmar som tillkommit under de senaste åren har gått med ett parti som i praktiken utgör Socialdemokraternas regeringsunderlag.
Vänstersvängen märks i de politiska förslagen. Bland motionerna till stämman finns förslag om att börja luckra upp rot och rut-reformerna. Bland yngre centerpartister är det fria skolvalet inte längre oproblematiskt. Beslut i den riktningen på stämman skulle göra partiets position mer tydlig inför valet.
Å andra sidan finns ju den mer klassiskt eller nyliberala falangen kvar i Stockholm och runt partiledningen. Annie Lööf verkar också sträcka ut handen till de traditionalister inom partiet som kritiserat vägvalet att stötta den rödgröna regeringen. När partiet på sin hemsida presenterar ny landsbygdspolitik flankeras Annie Lööf av Helena Lindahl från Västerbotten och Daniel Bäckström från Värmland. De två har varit så nära öppen opposition det går att vara i ett parti med så stark ledarkult som Centern. Bäckström får nu det tunga uppdraget att vara landsbygdspolitisk talesperson vid sidan av att han redan är försvarspolitisk talesperson.
Avgörande för Centerns vägval verkar dock fortfarande vara Sverigedemokraterna. Under inledningstalet till stämman sa Annie Lööf att Centern är det parti som är villigt att förhandla med flest andra partier. Det är ett ganska anmärkningsvärt uttalande. Snarare är det väl så att Centern saknar motstycke när det gäller att göra poäng av att inte tala med de som C kallar extrempartier, det vill säga SD och V. Vad Annie Lööf menar är nog snarare att Centern är det enda av de tidigare allianspartierna som vill att Socialdemokraterna regerar.
För övrigt kan man fundera på vad det betyder för relationen mellan C och S om Socialdemokraterna börjar vara mer kategoriska i synen på kriminalitet och segregation. En gissning är att Centern kommer ha förbiseende med sådana tendenser hos S. Det är i det rödgröna laget som Centern kan finna möjligheter till en regeringsbildning. Och det är åt vänster som deras väljare är bekväma med att gå. Det är en insikt som nog också har börjat sätta sig hos de forna allianskollegorna.