Edvard Hollertz: Allt fler hittar hem i Mjölby och Åtvidaberg

Villapriserna har rusat. I genomsnitt har priset på en svensk villa ökat med 86 procent sedan 2011, enligt nyligen presenterade siffror från Svensk mäklarstatistik. Och några av de största uppgångarna i landet hittas i Östergötland.
I Mjölby har villapriserna ökat med 137 procent. Bara Skellefteå i Västerbotten har haft en större procentuell ökning.
På listan följs Mjölby av Finspång (135 procent) och därefter Åtvidaberg (134 procent).
Vad är det då som ligger bakom att priserna på villor har dragit iväg i länet? Början på en förklaring kanske kan hittas i Åtvidaberg.
När Glenn Johnson, tidigare fastighetsmäklare i Åtvidaberg, i juli intervjuades i Corren beskrev han en helt sanslös prisuppgång som började för cirka två år sedan – före pandemin. ”Det är tydligt att allt fler vill lämna storstaden och flytta ut, gärna långt ut på rena landsbygden. Det händer att storstadsbor köper permanentrustade sommarstugor för att så småningom kunna flytta ut för gott. Tempot är högt och vi har i många fall skarpa bud på villor redan före första visning”, berättade Glenn Johnson.
Det verkar alltså som att de större städernas invånare söker sig till Åtvidaberg, och med sig tar de städernas tuffare budgivningar. Det lär förändra dynamiken i fastighetsmarknaden på mindre orter. Tidigare ovanliga företeelser utanför storstäderna kan bli allt vanligare – som köp före visning, villkorade bud och objekt som aldrig annonseras på öppna marknaden.
Men varför gynnas vissa orter mer än andra av den här utvecklingen? Ett svar lär vara att avståndet till en större stad fortfarande spelar roll för många.
Runt storstäderna har det under senare år noterats att de kommuner som allt mer lockar utflyttare från city inte längre är de klassiska kranskommunerna, utan sådana orter som ligger lite längre bort. Kanske är det samma sak vi ser i Östergötland. De familjer – för det handlar i dessa sammanhang ofta om par i familjebildande ålder eller med ett barn – som förr köpte en villa i Linköping söker sig nu längre bort. Men inte allt för långt bort. Mjölby och Åtvidaberg ligger passande tre och en halv mil från den regionala arbetsmarknadens mittpunkt – Linköping. Andra attraktiva orter för husköpare hittas på liknande avstånd, som Borensberg, Brokind och Rimforsa.
På sätt och vis är det också förståeligt att priserna kan öka. Att bo i ett småhus är det tre av fyra svenskar drömmer om. Det har undersökningar återkommande visat, likt Sifo (2019) och Landshypotek bank (2017). Men det finns inte tillräckligt med hus för att stilla längtan. 
Trots att majoriteten av svenskarna drömmer om ett eget hus så är småhusen frånvarande i den bostadspolitiska debatten och i det kommunala planarbetet. Småhusens andel av den totala produktionen utgör knappt 20 procent. 
Varför byggs det då inte fler småhus? Författaren och journalisten Lars Anders Johansson har i boken Villaboendets idéer (2021), skriven på uppdrag av Villaägarnas riksförbund, listat ett antal delförklaringar. En är trenden att förtäta städerna, dels för att bygga bort bilberoendet och dels för att skapa spännande dynamiska städer.
Lars Anders Johansson beskriver även hur de kommunala planprocesserna hindrar att fler småhus byggs. I områden med stor efterfrågan på fler bostäder innebär det en effektivare användning av kommunens resurser om det planeras för områden med flerbostadshus än småhus. Det går åt färre arbetstimmar per bostad för att planera ett område med höga lägenhetshus än att planera för villor med trädgårdar i samma område. Så om målet är att maximera antalet nya bostäder är det rationellt för kommunerna att planera för flerfamiljshus.
Dessutom drar kommuner sällan igång detaljplanearbetet utan en intresserad exploatör som har resurser att köpa in mark och lägga tid på år av planarbete. Och eftersom villor, i motsats till lägenhetshus, ofta byggs av mindre aktörer med mindre ekonomiska resurser dras inte detaljplanearbeten för småhus igång i samma utsträckning.
Vad kan då göras? En lösning är att de som vill bygga småhus i ett område samordnar sig och agerar tillsammans, att återuppväcka arvet från egnahemsrörelsen. En rörelse som uppstod 1872 vid Karlströms bruk i nuvarande Motala kommun. Där och då grundades den första egnahemsföreningen i Sverige. Och kanske var det samma drivkraft bakom egnahemsrörelsens födelse som de ökade villapriserna i länet nu.
Drömmen är ett eget hem med en trädgård. Att få äga en plats på jorden.