Allt färre skogar huggs i Sverige

Det finns en framgångssaga under trädkronorna. På århundraden har det inte funnits så mycket skog i Sverige som nu. Träden växer årligen med mer än vad som avverkas. Och den skog som huggs kan användas för att ersätta fossila bränslen i bilar och flygplan, betongen och stålet i hus samt bomullen i kläder.

Ledare2020-07-10 07:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Men trots den svenska skogsnäringens nyckelroll i omställningen till ett hållbart samhälle svartmålas branschen. Att det huggs skog framställs som ett problem i sig.

I en studie publicerad i ansedda tidskriften Nature hävdade nyligen en forskargrupp att avverkningarna ökat drastiskt i Europa efter år 2015. Den avverkade arealen skulle ha ökat med 49 procent under perioden 2016–2018, jämfört med åren 2011–2015. Och det påstods att Sverige och Finland varit särskilt bidragande till utvecklingen. De här uppgifterna fick snabb spridning. Beklaganden haglade. Den inflytelserika miljöaktivisten Greta Thunberg delade informationen på sociala medier. Och i nyhetsmedier rapporterades det om resultaten. Problemet är bara att uppgifterna är minst sagt svajiga – precis som den slutsats som dras.

Forskarna utgår från satellitdata. De har flugit över landet och tittat ner. Studier som däremot har gjorts på marken ger en annan bild. Sveriges officiella statistik från Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att den avverkade arealen i stället har minskat under den aktuella perioden. I ett pressmeddelande (3/7) konstaterar Jonas Fridman, programchef för Riksskogstaxeringen vid SLU: ”När vi jämför åren 2016–2018 med 2011–2015 uppskattar vi att den genomsnittligt avverkade arealen har minskat med cirka 8 procent.”

Men trots att färre skogar huggs har en allt större volym av virke avverkats årligen i Sverige, under de senaste årtiondena. Orsaken till det är att de svenska skogarna är välskötta och troligen spelar också i viss mån det gamla lagkravet på återplantering in. Att antalet träd i svenska skogar konstant blir större har också gjort att storskaliga statliga program för att förbjuda skogsbruk på större arealer har gått att genomföra utan att det har märkts på välståndet eller exportnettot. Än så länge har vi både kunnat hugga skogen och ha den kvar. Men i takt med att träråvara pekas ut som ett klimatsmart val i allt fler sammanhang kommer till slut prioriteringar att behöva göras.

Så om uppgifterna ändå hade stämt i Nature, att allt större skogsarealer avverkas, skulle det ens vara ett problem? Egentligen inte, beroende på vad råvaran använts till. Det bör vara prioriterat att ersätta miljö- och klimatbelastande val som betong, bomull och bensin med alternativ baserade på skogsråvara.

Men att det är kontroversiellt att skogar avverkas – till och med för att bli klimatsmarta produkter – illustrerar en växande spänning. Den handlar om naturen ska brukas eller ej. Och den konflikten är mer ideologisk än praktisk.