Efter fyra dagars förhandlingar kom till slut Europeiska rådet överens om unionens ekonomiska framtid. Beslutet rör dels EU:s budget för åren 2021–2027, dels en återhämtningsfond för att stötta Europas ekonomi efter coronakrisen. Sveriges mål tillsammans med Danmark, Österrike och Nederländerna, de så kallade ”frugala fyra”, har varit att hålla nere avgiften till budgeten och att bidrag från fonden alltid ska ske i form av lån. Framgången har varit blandad.
Storleken på EU:s budget sätts till 1 074 miljarder euro, vilket är det kompromissförslag som lades fram av Europeiska rådets ordförande, Charles Michel, under förra veckan. I gengäld får Sverige, och de tre andra frugala, större rabatt på vår avgift som därför fortfarande motsvarar 0,8 procent av bruttonationalinkomsten. Det är dock sex miljarder kronor mer än tidigare.
Visserligen är det bra att kostnaderna för svenska skattebetalare hålls nere, men mer önskvärt hade varit en omvärdering av budgetens utgiftsposter. EU-minister Hans Dahlgren (S) hade hoppats kunna minska jordbruks- och strukturstöden men de uppgår fortfarande till ungefär två tredjedelar av budgeten. Samtidigt ökar miljö- och klimatinriktade åtgärder med 100 miljarder euro. Att EU inte kunde förmås att begränsa sina utgifter lär göra det svårt för Sverige och de övriga tre frugala att i längden få behålla sina rabatter.
Priset för en större rabatt var dock att drygt hälften av återhämtningsfonden, 390 miljarder euro, kommer delas ut som bidrag och bara 360 miljarder som lån. Det är bättre än EU-kommissionens förslag om att två tredjedelar skulle gå till bidrag, men som Moderaternas partiledare Ulf Kristersson påpekar i ett Facebookinlägg (21/7), är det principiellt fel. Direkta överföringar mellan medlemsstaterna är ett första steg mot en gemensam finanspolitik.
Dessutom ska fonden finansieras genom att ge EU nya egna tillgångar. Redan nästa år ska en plastavgift införas som ska följas av en importavgift på varor från länder med sämre klimatlagstiftning och en omsättningsavgift på teknikföretag. Även om de inte benämns som skatter är det just vad de är i praktiken. Dessutom vill EU-kommissionen och Charles Michel införa en avgift på finansiella transaktioner samt ge EU mer pengar från handeln med utsläppsrätter. Regeringen verkar ha gått med på detta utan invändningar.
I sin iver att hålla nere avgiften som betalas av svenska staten har regeringen tillåtit en enorm maktöverföring till EU. Och i längden lär det ändå vara svenska skattebetalare som får stå för det. Men i stället för våra valda representanter i riksdagen kommer skatterna beslutas i Bryssel.
Ett par steg närmare federation
Överenskommelsen som EU:s stats- och regeringschefer nu har slutit riskerar att bli långsiktigt skadlig för Sverige. Den gemensamma återhämtningsfonden i kombination med nya skatter på unionsnivå kan leda till ökad överstatlighet.
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.