Nödrop från de statliga museerna

I helgen varnade 13 chefer för statliga museer i en debattartikel för att om inget görs riskerar kunskap och ovärderliga värden som det tagit decennier eller sekler att bygga upp att raseras på kort tid.

– I det kortsiktiga perspektivet är det kritiskt. I det långsiktiga är det ohållbart, säger överintendent Ann Follin, ordförande i centralmuseernas samarbetsråd till TT.

Hittills under pandemin har de statliga centralmuseerna tappat närmare 800 miljoner kronor i intäktsbortfall. Av detta har bara drygt 40 procent, eller 334 miljoner kronor, kompenserats genom regeringens olika stödinsatser.

Ingen buffert

Några av museerna står trots stora intäktsbortfall helt utan stöd. Fler än hälften av centralmuseerna har tvingats säga upp personal och 77 procent säger att de i nuläget saknar resurser för att rekrytera nödvändig kompetens eller står inför nya uppsägningar.

Trots den fria entrén på de statliga museerna är de i väldigt hög grad beroende av intäkter från all annan verksamhet, som butiker, restauranger, separatutställningar, hyresgäster och så vidare.

Det här har inneburit kraftiga neddragningar av personal och satsningar som fått läggas på is samtidigt som museerna fått extra kostnader, bland annat för att möta pandemilagens krav och efterfrågan på digitalt utbud.

– Vi har inte den ekonomiska buffert som krävs för att hantera stora intäktstapp och samtidigt hantera extra kostnader, säger Ann Follin, som även är chef för Statens museer för världskultur.

Unik kompetens

Hon framhåller att museernas problem är ganska komplext. Det handlar både om det kortsiktiga och det långsiktiga perspektivet.

– Den stora utmaningen är det långsiktiga perspektivet där vi skiljer oss åt från andra kulturutövare. Vi har ett långsiktigt ansvar för ovärderliga samlingar som inte kan pausas. Vi jobbar redan med stora eftersläpningar för att leva upp till internationell standard, säger Follin.

Detta samtidigt som museerna tvingats säga upp personal, en personal ofta med specialkompetens.

– Det är i många fall unik kompetens som inte går att få tag i så lätt om de har hunnit hitta andra saker att syssla med, säger Lars Amréus, tidigare Riksantikvarie och numera chef för Statens maritima och transporthistoriska museer.

Vasamuseets kris

Som sådan är han högste ansvarig för till exempel Vasamuseet, som helt lever på intäkter och som har tvingats hålla stängt under stora delar av pandemin. Normalt har museet 1,5 miljoner besökare per år. 2020 var det 88 procent färre besökare än 2019.

Intäkterna från Vasamuseet går normalt även till Marinmuseet i Karlskrona, Sjöhistoriska i Stockholm och Järnvägsmuseet i Gävle. Därtill har Vasamuseet mycket stora kostnader för att sköta Vasaskeppet.

Enligt Lars Amréus så måste de här museerna få största möjliga ekonomiska täckning för bortfallet, om man skulle kunna fortsätta leva upp till sina grundläggande uppdrag.

Tidens tand

Riskerna museerna löper är att man tappar unik kompetens som är nödvändig både för att kunna öppna verksamheten igen och för att skydda och vårda samlingarna.

Det handlar också i stor utsträckning om behovet av resurser för att digitalisera samlingarna, både för att rädda dem undan tidens tand och för att möjliggöra digital tillgång.

– Som exempel kan jag nämna att det krävs 350 årsverken bara för att basdigitalisera Statens historiska museets samlingar, säger Ann Follin.

– Men det handlar också om nästa steg. För att tillgängliggöra det digitala kulturarvet på ett sätt som gör det sökbart och därmed användbart för hela samhället, för forskning och utbildning behöver vi förse det med kvalitetssäkrad, berikad, länkad data, annars riskerar vi att få digitala kyrkogårdar, säger hon.

Enligt Follin har inte de här långsiktiga behoven uppmärksammats tillräckligt mycket.

Historiska stöd

– Kultursektorn har fått historiska stöd för att hantera den kortsiktiga krisen, men vårt budskap är att det räcker inte, vi måste få med det långsiktiga perspektivet. Det är väldigt stora värden som står på spel annars, säger Ann Follin.

Stödet till kultursektorn under pandemin har hittills uppgått till 5,5 miljarder kronor. Av det har cirka 414 miljoner gått till de statliga museerna, enligt kulturminister Amanda Lind.

– Man ska komma ihåg att de har staten i ryggen. Jag har prioriterat att stödja det fria kulturlivet som står på egna ben, säger hon.

Några nya löften till museerna kan hon inte ge för närvarande.

– Jag får återkomma till det, men vi för en ständig dialog med museerna. Jag instämmer i och delar den långsiktiga problembilden. Vi kommer inte att låta våra kulturvärden och kompetens gå förlorade, säger Lind.