3 x Laurie Halse Anderson.
I USA är Laurie Halse Anderson redan en stjärna och tydligen en hotfull sådan då flera av hennes böcker är så kallade ”banned books” på grund av deras innehåll. Skoleleverna i USA har tillgång till skolbibliotek (något som hälften av Sveriges barn saknar) och politikerna bemödar sig med att ta fram listor över böcker som inte får finnas där. I Sverige tycks politikerna sorgligt nog inte begripa vikten av att ha bemannade skolbibliotek, än mindre intressera sig för barns läsning.
Vad är det då som gör Halse Andersons böcker kontroversiella i USA? Jo, hon ger tonåringen en röst och skildrar livets svåra sidor bland ätstörningar, splittrade familjer, klassfrågor och kanske främst bristande samtycke och våldtäkt. Det låter mörkt men faktum är att böckerna rymmer både ljusglimtar och humoristiska inslag insprängda i det stundtals tröstlösa. Allt väl utmejslat med ett stilistiskt språk som jag förstår att Alma-juryn föll för och som förhoppningsvis får många nya läsare när hennes böcker nu når en bredare publik.
Johanna Stenlund är boktipsare och läsfrämjare.
Johannas 3 tips
Speak (1999)
På en sommarfest inför high school våldtas Melinda av en äldre kille från samma skola. Hon ringer polisen men vågar inte berätta vad som hänt för någon. I skolan blir hon snabbt stämplad som tjallare och hemma är föräldrarna för upptagna med sitt eget. De så kallade vännerna vänder henne ryggen utan att veta vad hon utsatts för och i tystnad tar hon sig igenom evighetslånga lektioner av historia och algebra. Samtidigt finner hon tröst hos bänkgrannen och i bildsalen där hon utforskar alternativa uttrycksformer för att bearbeta och kanske våga berätta sanningen. Boken blev Andersons stora genombrott med sin skildring av smärtsamt utanförskap. Tack vare den har många läsare vågat bryta tystnadskulturen och berätta om övergrepp.
Wintergirls (2009)
Lia och Cassie har varit vänner sedan de blev grannar i sjuårsåldern. Som tonåringar blandar de blod och svär på att bli smalast i skolan, ett löfte som leder fram till att Cassie hittas död på ett motell. Samtidigt fortsätter Lia att räkna kalorier, manipulera vågen och smyga ner till stairmastern när alla sover. Tankar som Lia inte tillåter sig själv blir till överstrukna textrader, ett stilistiskt genidrag som förhöjer läsupplevelsen. Läsaren tillåts krypa in i Lias ätstörda tankar och under huden på det redan nakna porträttet av en flicka som svävar i mellanrummet, som varken är död eller levande.
Shout (2019)
Tjugo år efter ”Speak” berättar Laurie Halse Anderson på fri vers om sina egna erfarenheter av att växa upp i en familj präglad av missbruk med en pappa som led av PTSD efter andra världskriget. Här beskrivs rotlösheten som följde av pappans pastorsuppdrag och ständigt flyttande. Hur hon själv som 13-åring våldtogs och inte visste hur hon skulle prata om det eller med vem. Hennes egen mor klarade inte av att prata ens om menstruation och i skolan vägrade rektorn att låta dem använda biologiböcker om sex och samlevnad. Frigörelsen gick via ett utbytesår i Danmark i kombination med läsande och skrivande som så småningom tog henne ut ur tystnaden. Ett självbiografiskt vrål i kölvattnet av #metoo-rörelsen som tydligt visar vilken brunn Halse Anderson har att ösa ur.