Nu rullar hennes operakarriäre igång

Det sjuder i Vadstena. Om somrarna exploderar staden i ett musikaliskt inferno tack vare Vadstena Akademin, men just nu råder lugnet före stormen. På en bänk i skuggan av en stor ek sitter mezzosopranen Johanna Rudström. Om en timma börjar repetitionerna av "Son of Heaven" skriven av den japanska tonsättaren Moto Osada. Operan har premiär den 17 juli.

Det är min tredje sommar i Vadstena. Det känns väldigt roligt, att musiken finns här på det här sättet gör det till en levande stad, kultur är alltid bra, säger hon.

Under uppväxten fanns kulturen ständigt där, mamma var bildkonstnär och i huset både sjöng, spelade och dansades det.

Jag började i musikklass i Linköping när jag var tio år. Opera kom jag först i kontakt med under gymnasiet genom min sångpedagog men det visade sig att jag hade talang för det, säger hon.

Efter gymnasiet tog intresset för sången henne till Piteå där hon kom in på en musiklinje på folkhögskola.

Piteå var bara början. Jag har läst musik från nord till syd kan man säga, Köpenhamn är den sydligaste staden jag har studerat i, säger hon och ler.

Våren förra året tog hon examen från Operahögskolan i Stockholm och nu påbörjar hon ett nytt kapitel i livet. Efter tio år av studier har hon fått ett ettårigt kontrakt vid Kungliga operan i Stockholm.

Det känns väldigt stort, och som ett erkännande. För visst har det varit läskigt att utbilda sig till ett yrke där det finns få fasta jobb, säger Johanna.

Så länge hon minns har det varit rädslan som drivit henne. Sällan blir hon nervös, där emot taggad av att utsätta sig för nya saker. Tidigare i år fick hon ett samtal från en opera i Genève. En person hade insjuknat och nu behövde man en inhoppare. Dagen därpå satt Johanna på ett flygplan till Schweiz. Musiken fick hon lära sig med hjälp av telefonen under resan dit.

Gör man saker som man tror att man inte ska klara och sen grejar det, utvecklas man enormt som människa. Upplevelsen i Genève var både skitläskig och jätterolig. Det var första gången jag uppträdde utanför Sverige men det gav mersmak. Nu känns en karriär utomlands inte omöjlig, säger hon.

Johannas röstkapacitet gör henne till mezzosopran, den näst högst rösten efter sopran. Det ger henne möjligheten att även göra byxroller inom operavärlden, alltså spela manliga roller.

Det som gör opera så roligt är kombinationen sång och teater. Att iklä sig roller, allt från unga män till galna kvinnor, gör att man utvecklas själv som person.

Efter sommaren väntar roller som Mercedes i Carmen och Cherubin i Figaros Bröllop. Det gäller att ha en bra sångteknik för att få rösten att hålla hela vägen, men det gäller också att ha koll på smådetaljer.

Förutom att sjunga på rätt sätt, försöker jag hålla mig i form och sen vila när jag hinner. Jag dricker inte alkohol så ofta för det torkar ut stämbanden, och jag vill helst inte gå på restauranger där det är högljutt för att slippa anstränga rösten, förklarar hon.

Att ta hand om kroppen är A och O, rädslan att bli sjuk finns i bakgrunden.

Jag har mitt tuffaste år framför mig. Det är inte så stor skillnad på mitt jobb och en idrottsmans, det är båda prestationsyrken.

3 förebilder

1. Min farmor. Så positiv och glad. Många av mina förebilder är de jag har nära.

2. Mina tre modiga systrar, Andra, Filippa och Maria.

3. Carolina Klüft. Ofta brukar jag jämföra mitt jobb med atleters. När det väl gäller, gäller det att topprestera.