Glättig verklighetsflykt och klumpar i magen

Oförarglig fredagsunderhållning eller fördumnings-tv i sin prydno? Programidén av klä ut kändisar i spektakulära maskeradkostymer på bästa sändningstid tycks dela tv-publiken i två läger.

"Masked Singer Sverige" och "Robinson" är ren och skär underhållning, medan "Snöänglar" ger en helt annan upplevelse. Båda behövs, hävdar tv-spanaren.

"Masked Singer Sverige" och "Robinson" är ren och skär underhållning, medan "Snöänglar" ger en helt annan upplevelse. Båda behövs, hävdar tv-spanaren.

Foto: Tv4/Cmore/SVT

TV-spaning2021-04-16 19:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det må vara en av de knasigaste programidéerna någonsin. Men det sydkoreanska konceptet "Masked Singer" har trots det gjort succé världen över. Och mitt under tredje vågen denna dystra andra coronavår var det Sveriges tur, när Tv4 sjösatte "Masked Singer Sverige" med sin allra bästa programledare, David Hellenius, som kapten. Storsatsningen på den nya fredagsunderhållningen föregicks av mycket förhandssnack och stort hemlighetsmakeri. 

Tolv kändisar väl dolda i fantasifulla kreationer tävlar med spektakulära sångnummer. Genom luriga ledtrådar ska panelen – och tittarna – försöka klura ut vilka som döljer sig bakom maskerna. Fånigt? Javisst, men jag har ändå svårt att inte dras med i den underhållande gissningsleken. Och jag är sjukt nyfiken på vem den skönsjungande sjöbjörnen kan vara. Liksom vem som gömmer sig i den fluffigt grönrosa monsterkostymen. Den reslige figuren i voodoodockan har jag en idé om vem det kan vara, men i övrigt är jag helt lost.

Visst har programmet en hel del övrigt att önska. Ledtrådarna är svåra att uppfatta när de tävlande med förvrängda röster berättar om sig själva. Själva röstningsförfarandet känns extremt slumpartat och de hysteriska "av med masken"-vrålen i slutet av programmet hade jag gärna varit utan. Men allra tråkigast är att de fiffiga förklaringarna till ledtrådarna helt slarvas bort när kändisen väl är demaskerad.

Hur som helst är jag fast. Konkurrensen är ju inte heller mördande på fredagskvällarna för en som trots upprepade försök inte förstått storheten med "Bäst i test".

I saknaden efter fantastiska "Tunna blå linjen" tröstar jag mig nu med "Snöänglar" (SVT, söndagar kl 21) och Netflix nyversion av "Snabba cash". Här finns samma dystopiska mörker och de komplexa rollfigurerna i samhällets utkant både skaver och väcker sympati. Klumpen i magen bara växer. 

Samma känsla, men av en helt annan anledningen, ger dokumentären "Persona non grata" om Soran Ismael efter metoo. SVT har fått massiv kritik för att de låter den tidigare så hyllade komikern komma till tals, men jag tror inte att han plockar några som helt pluspoäng hos någon enda människa som lyssnar på vad han har att säga. Snarare tvärtom. I mina ögon sjunker han bara ännu längre ner i dyn.

MISSA INTE

"Gisslankrisen i Gladbeck". Lika spännande som osannolik är denna dramadokumentär i två delar om ett spektakulärt gisslandrama som utspelade sig i Tyskland i augusti 1988. En sorglig historia på många plan, inte minst genom polisens tafflighet (den tyska precisionen är som bortblåst) och medias aningslösa agerande. Finns på SVT play.

KUL TROTS ALLT

Årets säsong av "Robinson" utspelar sig fjärran från Fijis paradisstränder. Men faktum är att ö-livet i Haparanda skärgård känns minst lika exotisk och utmanande. En spännande omgång med både roliga och enerverande deltagare, precis som det ska vara. Och fortfarande 31 underhållande avsnitt att se fram emot. Halleluja! 5 avsnitt varje vecka på Tv4.

STREAMINGTIPS

"Ethos". Turkiska såpor i tv-tablån har aldrig fångat mig. Men det här är något helt annat. I centrum står städerskan Meryem och psykologen Pari och långsamt får vi veta mer om deras liv och sammanhang. Religion och tradition ifrågasätts på ett överraskande djärvt sätt och ger en spännande bild av dagens Turkiet. Alla åtta avsnitt finns på Netflix.