Sir Alec Guinness var redan en filmlegend när han något vågat iklädde sig rollen som Obi-Wan Kenobi i George Lucas rymdopera “Stjärnornas krig” (1977). Den renderade honom en Oscarsnominering för bästa manliga biroll. Jämförelsen är måhända lite orättvis, men skotten Ewan McGregor, som spelat den yngre versionen av karaktären i senare filmer och nu i den nya tv-serien, har aldrig lyckats ge honom samma djup som Guinness, och det djupet är förvisso närmast bottenlöst.
Lucas var starkt influerad av litteraturhistorikern och mytforskaren Joseph Campbell när han skapade sitt Stjärnornas krig-universum. Campbells inflytelserika bok “Hjälten med tusen ansikten” (1949) utforskar och jämför grundligt hjältemyten i olika kulturer och epoker. Han finner ett starkt mönster som återkommer både i sagor och religiösa berättelser.
En vanlig grabb stretar på i den trista vardagslunken när han plötsligt blir uppsökt av en budbärare från en högre makt och får ett uppdrag, en utmaning att uppleva ett äventyr. Hjälten ger sig ut i en främmande värld där han ställs inför olika prövningar och återvänder sedan hem med en livsomvälvande insikt att dela med sig av. Vi känner igen det från berättelserna om de stora religionsstiftarna som Moses, Buddha, Jesus och Muhammed. De alla genomför hjälteresor innan de frälser mänskligheten med nytt djupare vetande.
I sin analys utgår Campbell från den schweiziske psykoanalytikern Carl Gustav Jungs teorier om att människan bär ett djupskikt av urbilder inom sig som förmedlas i våra kulturer. En sådan arketyp är “den gamle vise mannen”, en snäll och klok fadersfigur som vägleder med sin kunskap samtidigt som han är en mystisk gränsvarelse som rör sig mellan det naturliga och övernaturliga.
I Bibeln möter vi hans gestalt i patriarker som Abraham och Moses eller aposteln Paulus. Den medeltida litteraturen skildrar honom som en trollkarl eller eremit, den kloke Merlin i den engelska Arthursagan är ett bra exempel. Mönstret är att den gamle vise mannen dör, för att låta hjälten utvecklas på egen hand, men återuppstår sedan i ny form.
Enligt Jung finner vi i vår kultur en urtyp för den gamle vise mannen i antikens patriarkala Rom där äldre aktade män fick en sådan ställning, ett fenomen som förkroppsligades rent politisk i form av senatorer. I vårt inre motsvarar denna arketyp när det medvetna och omedvetna är i harmoni och vi upplever oss psykiskt hela.
I “Stjärnornas krig” har Obi-Wwan dragit sig tillbaka som eremit på den avlägsna ökenplaneten Tatooine. Han tillhör jediriddarna, ett uråldrigt andligt brödraskap som tjänar den ljusa kraften i universum. När hotet från rymden gör sig påmint kliver han in i den unge hjälten Luke Skywalkers liv, denne bor tillsammans med sina fosterföräldrar på en gård och drömmer om äventyr. Luke har en särskild uppgift att befria galaxen från det onda imperiet och Obi-Wan blir hans ledsagare fram till dess att han möter den onde Darth Vader och dör i en ljussabelfäktning mot denne. Därefter återkommer Obi-Wan som röst och i eterisk skepnad för att fortsätta ge Luke råd och vägledning.
I senare filmer har vi i stället fått följa honom som en yngre jediriddare som också vägleder Lukes far Anakin och i kväll har alltså tv-serien “Obi-Wan Kenobi” premiär på Disney Plus. Nu får vi veta hur det gick till när han skyddade pojken Luke från det onda imperiet.
“Stjärnornas krig” är nästan helt baserad på den japanske mästaren Akira Kurosawas film “Den vilda flykten” (1958) och Obi-Wans karaktär bygger delvis på den modige och kloke samurajen Rokurota Makabe (spelad av legenden Toshiro Mifune). Men Lucas var också en stor beundrade av den engelske författaren J. R. R. Tolkien och dennes trilogi ”Sagan om ringen” (utgivna 1954–55) och en viktig förebild för Obi-Wan är trollkarlen Gandalf, en figur med mycket djupa litterära och mytologiska rötter.
Tolkiens böcker utspelar sig i sagovärlden Midgård där Gandalf söker upp hobbiten (en liten människolik varelse) Frodo i det trygga och fridfulla Fylke och ger honom uppdraget att ge sig av till Domedagsklyftan och där förstöra den mäktiga Härskarringen innan den hamnar i den onde Saurons händer.
Katoliken Tolkiens böcker om “Härskarringen” är i grunden kristna symboliska berättelser klädda i hednisk skrud. Han själv har förklarat att Gandalf är en slags ärkeängel som tagit mänsklig skepnad och som sådan har han lånat fritt från den förkristna historien.
I ”Den poetiska Eddan”, som samlar nordiska myter från 800-talet och framåt nämns Gandalf som en av de första dvärgarna. I Henrik Ibsens pjäs “Kjæmpehøjen” (1850), som utspelar sig strax före Norges kristnande, är det namnet på en norsk sjökung. En viss “Gandolf” spelar en viktig roll i författaren och konstnären William Morris roman “The Well at the Worlds End” (1896) som blev en viktig inspirationskälla för både Tolkiens romaner och kollegan C. S. Lewis böcker om landet Narnia.
Morris var en ledande figur inom Arts & Crafts-rörelsen som verkade för att överge industrialismen och återvända till medeltidens hantverks- och jordbrukskultur. Just därför väckte han liv i den medeltida litteraturens motiv och vi får följa den unge prinsen Ralphs färd till källan vid världens ände vars vatten ger evigt liv. Karaktären Gandolf är här en ond härskare som försöker hindra Ralph från hans mål.
Tolkiens Gandalf har långt vitt skägg och klär sig i hatt och lång grå kappa. Det är också i den skepnaden som den förklädde fornnordiske guden Oden och hans finske motsvarighet Väinämöinen vandrar runt människornas i värld som trolldomskunniga barder och förmedlare av siande och mystisk poesi. Tolkien modellerade också Gandalf efter den synska sibyllan som vägleder hjälten Aeneas genom underjorden i Vergilius romerska nationalepos “Aeneiden” (år 19 före Kristus) och Vergilius som själv blir Dantes ledsagare genom helvetet i “Den gudomliga komedin” (1321).
I strid med demonen Balrog, precis som Obi-Wan och helt enligt urbilden, dör Gandalf ”den grå” för att sedan återuppstår i en ny vit skepnad. I Tolkiens värld är han en av flera Kristuslika karaktärer, en messiansk profet och den trygge Fadern i treenigheten. Så känner vi också igen Obi-Wan Kenobi, den gamle vise mannen för länge sedan i en galax långt, långt borta…