En del historiska händelser är så omstörtande att det bara går att tala om dem i termer av ett före och ett efter. Medan de inträffar är de för stora och svåra att förstå, men de förändrar livet radikalt för mängder av människor. De båda världskrigen är kanske de tydligaste exemplen på sådana händelser, då världen blivit en annan.
I sommar är det hundra år sedan första världskriget bröt ut. Till detta inte särskilt angenäma jubileum kommer mängder av böcker och dokumentärer. SVT visar just nu en av dessa, en serie i åtta avsnitt kallad ”Det stora kriget”, som försöker skildra första världskriget på ett annorlunda sätt. Genom att bygga på enskilda livsöden från flera olika länder vill skaparna av serien förändra synen på kriget. Livsödena bygger på dagböcker och brev och framställs som dramatiserade episoder. Personerna får komma till tals och det är deras situation och hur kriget påverkar just dem som är i fokus. Den stora berättelsen om kriget hålls ihop av en mer traditionell berättelse, som förklaring av de övergripande sambanden.
1914 fanns fortfarande den gamla världen kvar. Det var kungar och kejsare som hade makten i de flesta av Europas länder, aristokratin och kyrkan var fortfarande stark och militären likaså. Men samtidigt hade den industriella revolutionen fört med sig nya landvinningar och lett till en växande medelklass. Över Europa gick det nu att färdas snabbt i tåg och mer alltmer avancerade flygplan tillverkades.
Hur kan då krigsutbrottet den 1 augusti 1914 förklaras? Var det skotten i Sarajevo, där tronföljaren Frans Ferdinand mördades, eller var det helt andra gnistor som tände den brand som snabbt spred sig över Europa och världen? Människorna som drabbades såg inga övergripande förklaringar. Det är just det som är serien ”Det stora krigets” verkliga styrka. Att den lyfter fram hur kriget kunde upplevas, hur det skulle ha varit att leva de där omvälvande dagarna och månaderna som blev till år utan att kriget tog slut. För det krig som i Tyskland kallades augustiäventyret och som möttes med jubel, särskilt av unga som saknade arbete och framtid, skulle inte alls bli den korta episod som makthavarna hade hoppats på. Det blixtkrig som skulle radera Frankrikes motstånd blev stoppat redan i skyttegravarna i Belgien.
När freden till slut slöts i november 1918 hade 16 miljoner liv förlorats. Krigets obevekliga logik – att det är så mycket lättare att starta krig än att sluta fred – malde ner människor och oändliga med resurser. Allt till ingen nytta. Se serien, avsnitt tre går nu på torsdag på SVT, och få en glimt av några av de liv som historieböckerna alltför sällan lyfter fram och som lever sina liv i bruset från den stora historien.