Sommarteater med potential

CCC Ungefär som Tony Curtis, Medevi brunn

Den mystiske stockholmaren (Robert Zetterberg) checkar in hos Elmer Palmén (Ulf Holmertz) på Hotell Urban Hjärne.

Den mystiske stockholmaren (Robert Zetterberg) checkar in hos Elmer Palmén (Ulf Holmertz) på Hotell Urban Hjärne.

Foto: Hedvig Wissting / MVT

Teaterrecension2015-07-04 14:41

Med och av Ulf Holmertz

Övriga medverkande: Johan Klarbrant, Nettan Lekström, Hanna Ulvan och Robert Zetterberg

Medevi brunn, premiär 3/7, spelas till 2 augusti. Föreställningsdatum hittar du på medevibrunn.se

Året är 1956. Motboken är borta. På Atlantens botten placeras en sjökabel som avsevärt förbättrar telefonkontakten mellan Sverige och USA. Och på scenen för årets sommarteater – hotell Urban Hjärne i Medevi – går receptionisten Elmer Palmén (Ulf Holmertz) och dagdrömmer om Doris Day.

Stamgästen Maja Britz (Nettan Lekström) checkar in, liksom gör en mystisk stockholmare med välsmort munläder (Robert Zetterberg). Hotellets övriga personal Britta (Hanna Ulvan) och Bosse (Johan Klarbrant) bär på sina unga 50-talsdrömmar, samtidigt som de gör sitt för att gästerna ska trivas trots de förvecklingar som vi alla i publiken vet ska komma...

Och det börjar verkligen bra. Efter bara några få minuter klappar vi takten, hojtar gillande tillrop och hummar igenkännande till de skickligt sjungna och dansade arrangemangen av ”Lollipop” ”Hound dog” och ”Blue suede shoes”. Alla i ensemblen låter bra, men Hanna Ulvan, som studerar på Högskolan för scen och musik, och Johan Klarbrant, som nyligen spelat i ”Evita”, imponerar mest.

Mer som fungerar: Robert Zetterberg har en mycket komisk ådra, och hans varma men pricksäkra parodi på Elof Ahrle är det roligaste jag sett på länge.

Starten känns alltså gjuten och ramhandlingen är egentligen inte dum alls. Men efter halva föreställningen tappar den på något sätt styrsel. Jag tror att ”Ungefär som Tony Curtis” hade mått bra av en sträng men kärleksfull redaktör som hade kunnat se till att handlingen höll kursen och inte hamnade i de relativt osammanhängande longörer som på premiärkvällen i sanningens namn inte alls band ihop framförandet till dess slut. Men: en habil sommarteater är det redan nu och säkert kan ensemblen med små medel strama till den under resten av spelperioden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!