Av Per Olov Enquist i dramatisering av Johanna Garpe och Erik Norberg.
Regi: Johanna Garpe. Scenografi: Per A Jonsson. Kostym: Magdalena Åberg.
I rollerna: Bahador Foladi, Lina Englund, Joel Spira, Sven Ahlström, Marika Lindström, Niklas Falk, Cecilia Frode, Lars Edström m fl.
Stockholms stadsteater, Stockholm
Danmark efter krigen mot Sverige är ett försummat kapitel i den svenska skolans historieböcker. Ett kort men ytterst dramatiskt avsnitt avtäckte P O Enquist i ”Livläkarens besök” (1999): den danska revolutionen, genomförd tjugo år före den franska.
Romanen hör till Enquists mest lästa och internationellt uppmärksammade. Först nu den har förvandlats till en scenföreställning, med urpremiär på Stockholms stadsteater.
Det senaste året har den ena romanen efter den andra, klassiker såväl som nyskrivna, klätts i scenkostym. Som regel bäst när en begåvad regissör lyckas förvandla den till något nytt, ett konstverk i egen rätt.
På Stadsteatern får vi se en följsam dramatisering av Johanna Garpe (även regi) och Erik Norberg, trogen det yttre skeendet och med vissa av Enquists nyckelbegrepp intakta, även om den bara snuddar vid romanens känsloskikt.
På sina premisser har det blivit en helgjuten föreställning, mycket tack vare kongenial rollbesättning och en intensiv scennärvaro som smittade premiärpubliken till andlös tystnad.
Det är en stilig uppsättning där Per A Jonssons mörka fondvägg har luckor som kan öppnas men lika snabbt stängas för upplysningens ljus.
Dramat rymmer förvisso sprängstoff: politik och kärlek och det maktspel som bedrivs inom båda dessa sfärer. Det handlar om åren 1766–1672. Kung av Guds nåde i ett förfallet rike är Christian VII, ansedd som sinnessvag. Bahador Foladi är ett fynd som gossekungen och Per Sandberg, pliktskyldigt motsträvig kulturminister, oemotståndlig som hans lekkamrat.
Intrigerande hovfunktionärer har fostrat/knäckt Christian till ett stort barn vars ”utbrott” och sexuella ointresse (visavi sin drottning Caroline Mathilde) bara den prostituerade Stövlett-Catherine (Odile Nunes) vet bot mot.
Hon landsförvisas och Struensee, tysk upplysningsman, inträder som kungens livläkare. Joel Spira har från början något ödesmättat tecknat över sin mörka gestalt. Rakryggad och mångbottnad utan att egentligen ges spelrum för nyanser.
Starkt men återhållet laddad gör Sven Ahlström hans motpol Guldberg, farlig renhetsfanatiker, ”gjuten i ett stycke”.
Den idealistiske skrivbordsrevolutionären kommer en kort tid att gästspela som envåldshärskare. Facit efter 18 månader: 632 förordningar om reformer i tanke- och yttrandefrihetens, toleransens och jämlikhetens tecken.
Lika brådstörtat utfärdade som romanens kärlekshistoria utspelas på scenen.
Lina Englund har då tillfört den unga drottningen allt fler egenskaper. Hon väcks till kunskapslust och begär efter såväl erotik som makt. Hon realpolitikern.
Caroline Mathilde och Struensee får en sommar i ljus och lycka med nyfödd dotter. Tills hovets mörkermän och Judasfigurer slår till och dramat sluter sin cirkel.