"Charleys tant" på Sagateatern i Linköping
Medverkande: Niclas Angerborn (även regi och manusbearbetning), Nina Gunke, Jocke Gustavsson, Johan Hedenberg, Joakim Johansson, Nettan Lekström, Lovisa Monell, Lasse Olofsson och Louice Ottosson.
30 december
När saker inte blir som man tänkt sig kan man antingen ge upp – eller skapa sin egen lycka, kosta vad det kosta vill.
Om vägen till denna lycka därtill kantas av åskådarnas muntra skratt – desto bättre. Och i den evigt unga och älskade 1800-talsfarsen ”Charleys tant” sker just detta. De unga vännerna Dennis (Jocke Gustavsson) och Charley (Joakim Johansson) vill umgås med sina tilltänkta Karin (Lovisa Monell) och Anna (Louice Ottosson). Men i 1920-talets Linköping går det inte för sig utan närvaron av ett förkläde. Och har man inget sådant får man uppfinna ett genom att övertala vännen Malte (Niclas Angerborn) att klä ut sig till tant – Charleys tant.
Flickornas förmyndare (Johan Hedenberg) och Dennis farbror Douglas (Lasse Olofsson) blir betuttade i den exotiska Charleys tant från Brasilien. Dennis hushållerska Beata (Nettan Lekström) utför sina sysslor med ovillig finess. Och när den riktiga tanten (Nina Gunke) dyker upp rör det ihop sig ordentligt.
Teater Leo har i år alltså tagit sig an en fars som den engelska landsortskomikern W S Penley beställde av sin vän, författaren Brandon Thomas. Penley själv lär ha skrattat så han föll av stolen när han först läste vännens manus. Att stycket hade potential att bli en formidabel världshit begrep dock inte teaterdirektörerna i London, ty de gav pjäsen kalla handen. Men då ordnade vännerna med egen finansiering och satte i stället upp sin fars på den engelska landsorten 1892 – där den naturligtvis gjorde succé. Och så småningom hamnade pjäsen ändå på Royal Theatre i London där den spelades för fulla hus i fyra år.
Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen. Har man ett riktigt bra manus är halva segern vunnen. Bearbetar man det dessutom efter linköpingska förhållanden, vilket Niclas Angerborn gjort med den äran, kommer man ännu längre. Kryddar man sedan anrättningen med duktiga skådespelare, snygg och smart scenografi (även denna gång utförd av Joakim Johansson) och vackra kostymer så är man framme.
Inte nog med det. Alla roller är också lika viktiga, från Niclas Angerborns brasilianska skönhet (nåja…) till Nettan Lekströms sura och knarriga Beata. I Teater Leos uppsättning är det verkligen inte lätt att se skillnad mellan lokala aktörer och mer namnkunniga gästartister – alla fungerar lika bra. Ta bara Joakim Johansson, denne mångsysslare som haft hand om Landeryds hembygdsgård, lett guidade vandringar på Ekenäs slott och skrivit böcker om Linköpings historia. På denna scen är han därtill härligt ungdomligt kärlekstörstande och samtidigt blyg i rollen som Charley.
Fotnot: Spelplanen hittar du på www.teaterleo.se