Forough Farrokhzad dog ung, hon omkom i en bilolycka 1967 endast 32 år gammal men hade då redan revolutionerat den persiskspråkiga litteraturen och blivit en symbol för kvinnors frihet i Shahens Iran som redan då hade lagar och traditioner djupt rotade i religiös tro. En situation som sedan dess blivit ännu mer påtaglig.
Hennes liv gestaltas nu i en pjäs skriven av Rebecca Örtman och färska Akademiledamoten Jila Mossead som bidrar med sina egna erfarenheter om att erövra ett nytt språk i ett nytt land.
– Formmässigt är det en normbrytande föreställning. Det är inte så man är van att se teater. Den är nyskapande och man måste uppleva den, säger Sara Zommorodi, en av fem skådespelare som just nu turnerar med föreställningen i Riksteaterns regi.
De fem kvinnliga skådespelarna gestaltar alla Forough Farrokhzad och går in och ut ur rollerna.
– För mig som skådespelare har det varit extremt kreativt. Det är väldigt ovanligt att man får spela så många olika stora roller i en och samma pjäs. Jag spelar Forough, mamman, systern, älskaren och Skådespelaren, som också är en roll i föreställningen, och det är mer eller mindra samma för oss alla som medverkar. Detta formgrepp har uppskattats mycket av publiken, just för att den bryter mot normen för vad en skådespelare kan göra under en föreställning, säger Sara Zommorodi.
Hon har själv haft med sig Foroughs poesi sedan unga år.
– När jag var i tonåren satt jag i redaktionen och skrev för den litterära tidskriften Ponton, det var så jag kom i kontakt med hennes poesi. Min mamma har också citerat Forough i sin dagbok, som hon läst upp för mig. Forough var enormt stor i hela världen. Hennes poesi handlar väldigt mycket om att få följa sin passion, vara den man vill vara som människa och att spränga gränserna för vad en kvinna är.
– Det är synd att vi inte har mer kunskap om henne här i Sverige. Det är många som lämnat salongerna med starka känslor när vi spelat och sagt till mig att nu ska jag gå hem och läsa hennes poesi. Det tycker jag är oerhört fint, säger hon.
Reaktionerna för föreställningen har varit jättefina, berättar Sara Zommorodi.
– Det är nästan lite overkligt att vi får stående ovationer varje kväll. Det är en fantastisk känsla att få uppleva som skådespelare. Många tackar efteråt, många män gråter och det är många som är djupt berörda och vill prata med en efteråt. Man blir själv gripen när det drabbar publiken. Foroughs poesi är väldigt kraftfull, och det är en fantastisk historia vi berättar. Ord har verkligen kraften att beröra, påverka och flytta berg!