"Det bästa betyget är när skoleleverna kommer fram efteråt och frågar hur de själva kan börja spela teater", säger Paula McManus, som är ny konstnärlig ledare för Ung scen/öst.
När de kan börja spela igen är osäkert – men osäkerhet är vardag för den som varit frilansande skådespelare, dramatiker och regissör i över 30 år.
– Jag är väldigt bra på att vara i nuet. Jag tar en dag i taget. Man blir bara stressad av ovisshet. En dag kommer det här att vara över, säger Paula McManus.
Att hon är på rätt plats efter flera gästspel både på Östgötateatern och dess ungdomsscen råder det ingen tvekan om.
– Jag har alltid älskat Ung scen/öst. Det känns verkligen som min plats. Jag är väldigt tacksam för att jag får vara i ett sammanhang på lite längre sikt, på en plats jag alltid känt för väldigt mycket, säger hon.
– Det är väldigt viktigt när man jobbar med barn- och ungdomsteater att man verkligen vill spela för den här publiken. Man kommer så nära och det händer mycket mer i rummet.
Det är inte självklart att en skolklass som beordrats till teatern, eller får besök i sitt eget klassrum, är med på noterna. Och att som skådespelare bli arg och irriterad i den situationen leder ingen vart menar Paula McManus som har lång egen erfarenhet från teatergruppen Ung Utan Pung. "Kill them with kindness" är hennes recept. Och när ungdomarna lyssnar och lever sig in slår det allt annat:
– Det är det roligaste som finns. Jag har regisserat för vuxna också, och då är det så tyst ibland att man undrar: "hallå, var är ni? Varför kastar ni inte godis?", säger Paula McManus.
– Jag tycker ofta att jag inte blir så engagerad av vuxenteater. Jag blir inte så berörd. Man går igång på lite olika saker och jag vill att det ska hända saker i salongen när vi spelar. Det ska vara liv, man ska känna att det lever, att man inte sitter så bekvämt på sin stol, fortsätter hon.
Paula McManus, som är ny konstnärlig ledare för Ung scen/öst, har spelat både teater och filmroller. Bland annat syns hon i Måns Herngrens "Allt flyter" (2008) och Josef Fares "Kopps" (2003).
För henne var Susanne Ostens uppsättningar på Unga Klara den stora inspirationen. Hon vill att den unga publiken ska känna att det satsas just på dem, med scenografi, ljus, musik, allt.
– Teater när den är som bäst. Just det vi inte upplever just nu: gemenskap i samma rum, säger Paula McManus.
Hon växte upp som ensambarn i ett arbetarklasshem och har alltid läst mycket. Som 14-åring började hon spela teater på fritidsgården i Stockholmsförorten Rågsved. Därifrån har det bara fortsatt, utan scenskola eller annan utbildning.
– Jag har jobbat mig till min erfarenhet. Det är ganska ovanligt, men jag tycker det är bra att man har olika ingångar, säger Paula McManus.
Paula McManus längtar efter teater och bio som det ska vara, med många människor i gemenskap. "Det är det lyxigaste som finns", säger hon.
Olikheter brukar också omfamnas av Ung scen/öst: olika ursprung, olika könsidentiteter. Förrförra konstnärliga ledaren Malin Axelsson stod högre på barrikaderna, bland annat med den kontroversiella pjäsen "Marken brinner", än sin efterträdare AnnaLina Hertzberg.
– Jag är nog mer som Malin, men jag är ingen provokatör. Jag vill absolut ta i de svåraste frågorna på ett sätt så man kan prata om dem. Barn har djupa, existentiella funderingar, säger Paula McManus som själv har två barn.
– Ett tema jag vill ta upp är döden. När mina barn var mindre var det ett extremt aktuellt ämne. Men man får hitta ett sätt som funkar.
"Det bästa betyget är när skoleleverna kommer fram efteråt och frågar hur de själva kan börja spela teater", säger Paula McManus.
Till sist en dum fråga: var kommer namnet McManus ifrån? Du kvalar in i klubben för folk som heter det de gör, som vårddirektören Jessica Frisk och meteorologen Lisa Frost.
– Ha ha, det låter som en bra klubb! En tjej jag hade jobbat med länge frågade "har du tagit ditt namn"? Men jag heter McManus efter min pappa som är amerikan. Så det är medfött!